tessaworld

den lite sena uppdateringen

2008-03-04T19:59:00.002+01:00

mensen hade den goda smaken att vara exakt en vecka försenad, vilket gav oss två dagar freedom, och lät oss precis passera den magiska gränsen av ETT ÅR ostörda och lyckliga.

ett år.
i min värld borde jag få medalj för det och jag antar att jag på något vis har passerat någon gräns. det är lite vuxet... och det är väldigt stort. det är väldigt mycket längre än jag någonsin gjort. och jag har lärt mig tillit, kärlek och att ta emot, inte bara ge.
det är fortfarande förvirrande, det här med att vara "tillsammans"... men jag har den bästa följeslagaren, och vi lär oss tillsammans.
jag har funnit min första och största riktiga kärlek. jag vet vad "älska" verkligen betyder. och det är större och mer än jag hade hoppats få ut av livet.
så jag klarar mig utan den där medaljen.
jag är nöjd och skiner ändå.
vi pratar stora tankar och stora saker.
och den dagen jag gifter mig är du bjuden på mitt bröllop.
men det är i alla fall ett litet tag till tills dess ;)

nu till allvarligare saker...

jag funderar på att göra slut.
inte med Baby, aldrig.

men med den här bloggen. kanske är det inte slutet, kanske är det bara en paus. ibland behöver man sådana har jag hört, för att man ska hitta tillbaka till varandra.
den här bloggen har fyllt många funktioner, och var en av mina allra närmsta vänner under lång tid. och gav mig dessutom chans att träffa många nya vänner som har kommit ännu närmre.
i den här bloggen föddes jag i mitt liv som homo. jag andades, våndades, hoppades, väntade, och lyssnade med den och med er.
men just nu är inte just den här, det jag behöver.
inte nu, inte längre.
bloggen har ändrats, villkor har ändrats, och jag behöver något annat. både bloggen och jag är på andra ställen i livet än när vi träffades. vi växte, och kom ut båda två. för mig var det bra, för bloggen kanske en stund till i garderoben hade behållt vår vänskap ett lite längre tag. vi växte ifrån.
kanske är det inte slutet, kanske är det en väntan.
kanske ses vi någon annanstans i cyberrymden eller under den rymden som bär verkliga stjärnor.
ibland förtjänar en bra vänskap att släppas fri istället för att envist hållas fast vid. och det är dags att säga tack och förväl just här.
men det har varit två fina år! och en väldigt bra tid.

tack, bloggen, och tack alla ni som följt med.
det har varit en ära att få dela mina tankar med just Dig!

och vill du mig något så träffas jag här:
tessaworld@yahoo.com

♥

hallå, hallå, snälla rara söta lilla mensen...

2008-02-10T22:24:00.000+01:00

vill du ta och komma lite nu?
alla dina släktingar har kommit...ömmande bröst, hormoner, ont i magen, den-mindre-fina-hyn, etc etc.... och jag..eh...saknar dig...
det är en lögn det där att fint folk kommer sent... fint folk kommer on time!
så kom..kom...kooooooom.....

jag ska åka till tyskland på fredag och fira 1 år.
så snälla rara, kom inte just då....

2007 - det bör väl göras

2008-01-09T11:18:00.000+01:00

året var 2007
1. gjorde du något i år du aldrig gjort förut?
- jag gjorde den mest vågade av mina flataskapader någonsin, och jag vågade satsa och känna, och VISA att jag kände. jag inledde en relation...a big one :P

2. höll du några av dina nyårslöften?
- jag tror ett löfte jag hade var att jag skulle våga mer, och göra saker jag ville, och inte fega ut av rädsla. och jodå, det hölls bigtime

3. blev någon / några av dina vännen föräldrar i år?
- nej, och snälla vänta med det ett tag till...

4. dog någon som stod dig nära?
- morfar

5. vilka länder besökte du?
- tyskland ;P

6. är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
- Baby i samma stad, och i samma lägenhet helst?

7. vilket datum år 2007 kommer du alltid att minnas?
- 16 februari

8. vad är det största du gjort 2007?
- trättat Jenny

9. största misstaget?
- ........jag lär ju ha gjort misstag....big ones.....hmmm......att acceptera pics10 viruset? :P

10. har du varit sjuk eller skadat dig?
- int' så farligt

11. bästa köpet?
- flygbiljetten i februari. helt klart. och jennys julklapp i år =)

12. vad spenderade du mest pengar på?
- flygresor....:/

13. gjorde någon dig riktigt glad?
- många! de som växer och finns till där bara helt så där, fast man inte ens bett om det, och bara ställer upp på olika sätt och vis. som man blir så glad över och bara vill krama på massor

14. vilken låt kommer alltid att påminna dig om år 2007?
- i'll go the whole wide world - wreckless eric....årets themesong. och chasing cars - snowpatrol...

15. var du gladare eller ledsnare i jämförelse med tidigare år?
- både och. gladare men när jag var ledsnare var jag antagligen mer ledsen på riktigt...fast av en gladare anledning?

16. vad önskar du att du gjort mer?
- förebrett för kommande uppsats.....träffat min familj

17. vad önskar du att du gjort mindre?
- stressat!

18. hur tillbringade du julen?
- med min Baby och min familj på ett vindpinat öland

19. blev du kär under 2007?
- yep. bigtime.

20. hur många onenightstands?
- noll! faktiskt....

21. favoritprogram på tv?
- 2007 var året jag nästan inte såg på tv alls.

22. hatar du någon nu som du inte hatat i början av året?
- jag hatar ingen. men jag tycker otroligt mycket mindre om SJ...

23. den bästa boken du läste i år?
- heh....harry potter 7...?

24. största musikaliska upptäckten?
- att jag kunde stämma en gitarr på gehör? ;) tills jag fick höra att jag inte borde kunna det för att det är svårt...

25. något du önskade dig och fick?
- kärlek. av den sort jag inte ens trodde fanns..

26. något du önskade dig men inte fick?
- ..........i dont think so.....

27. årets bästa film?
- pass

28. vad gjorde du på din födelsedag?
- firade hemma med familjen och Didde, och Åsa. överraskades av min ålder, gladdes över oväntade grattisönskningar och var ledsen över viktiga sådana som saknades. pratade med Baby i telefon mitt i natten på ett golv, och kom över (lite) min 25års fobi

29. finns det någon som gjorde ditt år ännu bättre?
- Jenny ♥, så klart. utlandstelefonkort, ryanair och Kim. hon är bra!

30. vad fick dig att må bra?
- att vara kär och hög som ett hus

31. vilken kändis var du mest sugen på?
- Kate Moennig

32. vem saknade du?
- baby. och sweetie-m

33. de bästa nya människor du träffade?
Jenny, Kim, Punaniii, och en annan del av mig själv

vad ÄR det egentligen med kombinationen kärleksbrist, mens och chocklad??!!

2008-01-08T20:11:00.000+01:00

har visserligen glömt bort att äta idag åxå, men chokladcravingen är HU-UGE....
självklart har jag med stundande akuta behov endast clementiner och morötter hemma. inte för att jag brukar ha choklad hemma, men ändå....något bättre lämpat hade ju kunnat finnats i mina förråd...

jag har lyckats egentligen skriva hela min hemtenta (fast det enligt principerna bara ska klassas som utkast i det här stadiet...), läst 150 sidor in i boken som än så länge inte känns riktigt rätt, och sett mer på tv de senaste 3 dagarna än jag antagligen gjort det senaste kvartalet, visserligen har jag uppackning av resväska kvar, men jag har ändå för mycket tid för saknad över...

vi har lyckats få tag på en sån där fin och billig biljett, så nu vet jag att det bara är 37 dagar kvar tills jag ser Henne igen. men å andra sidan räknade jag just efter och upptäckte att det är TRETTIOSJU dagar kvar, och alltså en halv evighet, när man både vill och behöver nosa på hennes mjuka hud nu-nu-nu.

Jag gråter inte, men jag kan fortfarande inte somna, tiden är evighetslång, och jag är aldrig hungrig mer än den hunger som bara hon kan ge lättnad till.

making progress..

2008-01-06T17:36:00.000+01:00

inga tårar idag.
men då har jag snyftat i 3 dagar redan (ja, en dag i förskott åxå.....)

...fast jag kan fortfarande inte somna på nätterna....det värker ständigt i hjärtat och pirrar i kroppen på ett sånt där "jag-måste-haaaa"-sätt, jag är inte hungrig och kommer bara på att jag måste äta när huvudvärken kommer.
och när hon ringer så trycker jag telefonluren så tätt emot örat att det nästan gör ont, fast det märker jag inte ens. för jag behöver ha henne nära...

all tid är väntan.

jag pratar, och pratar och skriver tenta för att försöka få dagen att gå. men ännu har vi ingen biljett bokad eller ett datum att vänta på. så jag vet inte hur många dagar jag ska vänta än.....
så det är bara väntan....
väntan.

jag är så dålig på att vänta!!!!

man är inte odelat vackert...

2008-01-05T12:48:00.000+01:00

...när man ligger i sängen nedstoppad till hakan i sitt kalla rum och gråter tills man nästan inte kan andas, och somnar av utmattning flera timmar senare.

några mil ifrån, rätt så många och oändligt många just denna natten, ligger min Baby i ett rum som vi betalat 650:- för för natten, och som är 5 kvm stort, och kan inte heller sova.

och allt man vet är att tillsammans skulle man somna på 5 minuter, inte frysa mer, och inte jagas av alla nattens tankar. tillsammans finns bara det som är bra. tillsammans kan vi göra allt, och alla läskigheter krymper och blir stora som små russin och ungefär lika hotfulla.

men nu är hon i tyskland.
och jag fryser i mitt rum och i mitt hjärta.
kanske blir det mer blogg nu, för det gör så jävla ont och jag måste överleva.

och...

2008-01-04T22:14:00.000+01:00

...så lämnade jag henne på tåget, gick av vid min delstation och såg Henne åka vidare mot Arlanda där inne med tårar rinnande nedför hennes kinder.
och "hon som inte gråter offentligt" stod där utanför, i mörkret på perrongen, och gjorde sig skyldig till höga snyftningar som ekade mellan husen...

nu är jag tillbaka i "min" stad som inte längre bär någon känsla av hem utan henne i den.
mitt hjärta känns som en fisk som hamnat på land, och förtvivlat kippar efter andan, och försöker överleva, trots att det är så svårt...

jag måste ha henne här. och jag måste ha henne snart. för alltid.
det är faktiskt jättejobbigt det här!
jag behöver henne för att kunna andas.
hjärtat brister mer och mer för varje gång vi säger good-bye.
det känns som jag glömmer bort hur man gör när man ler utan henne....
men med henne vid min sida är varje stund ett "hemma" och ett leende........
i natt sover jag ensam...

....jag vill inte......

nya tidens prinsessor kanskeinte vaknar av pussar?

2007-12-27T12:08:00.000+01:00

för hur jag än pussar, och pussar på henne sover hon fortfarande vidare..
fast det kanske bara fungerar för prinsar.. och en sån tänker jag ju inte bli.
huvudsaken är att hon ligger i min säng och sover.
det betyder allt.
och resan dit har varit den längsta nånsin.

det som började med att vi betalade 2000:- för tågbiljetter, fortsatte med att flyget blev inställt och ombokat. Så liksom tåget (700+). Sen kom biljetterna bort i posten, och efter mycket ihärdigt och desperat samtal med SJ gick de med på att ge oss nya biljetter, som Baby kunde hämta ut på flygplatsen.
Där trodde jag att det räckte med trassel för denna gången. Vår obligatoriska kvor var ju mer än uppfylld för den här gången...

Så kommer då Baby till flyget i Tyskland, där de har svårigheter med att hitta hennes flygbiljetter. men det löser sig.
sen kommer hon till Arlanda, det är juldagen och allting stänger om 1 timma. Jag vänta på ett sms där det står att biljetterna är hämtade och hon är på väg.
Istället kommer ett samtal med en rädd röst som säger att de säger att biljetterna är uthämtade och att de inte kan hjälpa henne.
Jag ringer till SJ och de säger att nejdå, de finns, men de står som obetalda och måste prisreduceras manuellt, så hon måste hämta dem i disk. Då har personalen på Arlanda valt att gå och gömma sig, 45 min innan stängningsdags.
I samarbete SJ - jag - Baby - och nån indisk snubbe som jag inte riktigt får koll på vad det är han gör, mer än att han inte kan ta ut biljetterna, får vi Baby på ett snabbtåg (+110:-) till Stockholm C. SJ säger att hon bör komma fram 16.55 - dvs 5 min innan SJ-luckorna stänger, där man kanske kan hjälpa henne. Baby messar och säger att på tåget talar man om att hon kommer att komma fram 17.05.
Jag ringer och talar om för SJ hur de ska göra, orkar inte längre be, och vandrar runt runt på golvet i ett kök 50 mil söder ut.
Efter ett tag säger de att man nog kan hjälpa henne från en anna lucka iaf, som har öppet till åtta. Efter att ha erbjudit ekonomisk ersättning först, och jag förklarat att jag struntar i ersättning tack, men hon kan inte bo på Centralstationen julnatten själv!
Hon får sina biljetter - allt känns fantastiskt och hjärtat börjar sakta lugna ner sigt, både i Stockholm och på Öland.
Hon sitter på tåget.

...tills ett sms når mig som säger att tåget är 8 minuter för senat, innan starten, och hon hade 8 minuter att byta tåg på innan.
Efter ytterligare 1 time får jag veta att hon kommer hinna med sitt tågbyte.
När jag åker in med bilen för att hämta upp henne mitt i natten på tågstationen börjar bilens varningslampor lysa...

Men hon ligger i alla fall i min säng och sover nu. Resan hit var mer än lång, och jag undrar vad budskapet är - varför allt alltid måste bli kaos innan det ändå löser sig och vi får ses?
just nu tänker jag dock inte fundera mer på det.
hon finns här, och jag kan pussa på henne när jag vill.
det kan gå smidigare, men på nått vis är det värt det. varje gång.
jag önskar bara att jag aldrig mer behövde släppa henne...

I dont want a lot for x-mas...

2007-12-18T19:48:00.000+01:00

...there is just one thing I need - Baby ♥

men om jag får lite fler önskningar så....
- peace & quiet
- i kombination med mycket sex och hångel (som inte nödvändigtvis behöver vara varken peaceful eller speciellt quiet)
- att jag snart ska hinna föra över all min musik till nya datorn och därmed lyssna till annat än Mariah Carey's julskiva och "Spirit - stallion of the cimarrion"...
- en volontär till packningstjänst av min väska?
- en lärare som senast imorgon skrattar lite för sig själv och säger att hon bara skooojade - vi behöver inte alls göra allt och lite till som examination tills januari
- att jag inte get busted för att jag inte tänker göra nått och lite till mer än att ha 2 veckors jullov och pussa på Baby förrän tidigaste den 5e
- att David Hasselhoff vaxar bröstet som välgörenhet för...well...alla...
- att allt funkar som planerat nu och jag hämtar upp Henne på tågstationen om precis en vecka
- peace and love to all! och knäck. knäck till alla åxå. det är bra.

it's weird how it works

2007-12-10T11:33:00.001+01:00

när man går till sjukhuset för att man har haft ont i hjärtat i 2 veckor och är yr, och får reda på att det är för att man är för stressad. så stressad som man blivit när man spenderad de senaste åren med att trycka in så mycket info som möjligt, hinna med allt och skriva så bra som möjligt, för att man snart ska få jobba med att försöka få andra människor att slappna av och må bättre, ha lite mindre ångest och stress i sina liv.

när man sitter i stolen och sjuksyster tar blodprov på en samtidigt som man gråter som 25-åring, och säger att man är jättejättejätterädd och aldrig har tagit blodprov förut, fast, lägger man till, man egentligen vet hur man gör när man är så här rädd, för att man snart är psykolog.

det känns som att det nånstans har blivit nått knasigt med systemet...

nattliga mysterier..

2007-12-09T15:52:00.000+01:00

...jag undrar vad som egentligen försigår på nätterna...
när man vaknar upp först vid kl 12 på dagen, har ett enormt craving för att man bara MÅSTE ha pizza med svamp på, bara svamp (???) och coca cola - till frukost! tillsammans med en actionfilm av stil "tomb raider" (det blev fantastic 4).
jag mindes att jag drömde om aliens förrförra natten och undrar om jag månne kan ha blivit bortförd och utbytt mot min bror.
ringde mamma, men lillebrorsan hade tydligen inte vaknat tidigare än vanligt eller bett om att få mackor med mjukost till frukost...jag pratade med honom på msn lite senare, och han visade inte heller på önsnkingar att frossa i dramafilmer, l-word eller halv chick-flicks.

den enda återstående förklaringen jag kan komma på är att Baby gjort mig gravid...åväntar med spänning om nått händer om 9 månader...

en liten påminnelse så att du inte glömmer att det är måndag...

2007-12-03T14:15:00.000+01:00

men det är svårt att missa, en dag som denna...

man somnar sent, sent, sent efter att ha kämpat med datorn i timmar. datorn vars virus kommit tillbaka och bitit en i rumpan ännu hårdare än det gjorde förra helgen. datorn vilken man ibland måste hålla lite i för att den ska surra lite mindre, och som alltid, alltid har för lite virtuellt minne..

man vaknar efter ca 3 timmars sömn av ett sött litet sms. följt av ett nån timma senare där det står att Baby's julflyg gått och helt händelsevis blivit inställt, och vad fan ska vi göra? och går det att boka om 800:- tågbiljetterna one way?
ångest som ökar när datorn startas om och istället för att som igår ha dö och elakt hävda att den inte har något tangetbord fastän den har det, nu säger att "ojdå. jag har 55 allvarliga systemfel och jag kommer DÖÖÖ om du inte gör något. men vad tänker jag inte förklara för det förstår du ändå inte".
men hjälp av en dator med självmordshot var 5e minut lyckas vi dock från båda våra kontinenter boka om flyget till några timmar senare, och tågbiljetten likaså (det var som sjutton!) för bara 700:- den här gången, och med egenkomponerade förhoppningar om att lämna tillbaka de andra biljetterna.
detta redan innan klockan 9.

därefter tog jag adjö av min fd trogne skrivbordskompanjon, sålde inte min själ men däremot mina 3 nästkommande år till avbetalningens väl och ve, och nu sittes det trött, men utpustad, vid min nya svarta. som inte är en klänning men väl en laptop.

på plus ligger att veckan förhoppningsvis inte kan bli värre än den börjat, och att Baby faktiskt kan komma så jag kan pussa henne under misteln (eller kanske bara en kvist granris).
trots the morning from hell, så är det faktiskt inte fy skam ändå. (även om det redan var i det utgångsläget jag gick och lade mig igår).
det är inte lätt det där med distans...
men det får vara värt det.
och vi kommer vara det starkaste som finns i slutändan. amor vincit omnia, and i will bite all the troubles in the ass until they run away and hide for good (hopefully soon).
we'll win.... i wont settle for less. (men lite medvind vore väldigt tacksamt åxå...gud?)

lycka..

2007-11-28T14:31:00.000+01:00

..kan åxå vara att få tillbaka sitt första normala cellprov på två år och veta att man inte längre balanserar mellan frisk och ökad risk för livmodercancer.
att känna benen skaka och hjärtat slå, huvudet snurra och veta att den här gången är resultatet avgörande, öppna och se orden "helt normalt".
att känna tårar komma när 2 års oro faller av en är åxå en form av lycka. en väldigt skön en.

idag har varit en bra dag!

2007-11-27T19:05:00.000+01:00

en sån där dag man blir glad av.
jag har hängt med folket i skolan som är nytt men som jag tycker om att hänga med i skolan.
och ondsinta föreläsarnens lektion var faktiskt intressant (och kort), trots att hon såg minst lika elak ut som vanligt.
jag hade bara en enda kommentar på hemtentan som fåtts tillbaka, och det var "klockrent!"
och jag hade flätor, och fick höra att jag var söt.
jag han läsa hela resten av boken jag måste läsa, utan att det kändes smärtsamt eller att överstrykningspennan tog slut.
och tack vare bästa ze7en tror jag jag är virusfri - och kan därmed prata på msn utan att tala om för hela min bekantskapskrets att de är otroligt sexiga, och (mindre smickrande) ge dem lite virus samtidigt.
jag fick mina och Baby's tågbiljetter (som jag visserligen betalade två-fucking-tusen för i helgen, men ändå..).
jag gymmade och ökade, och känner mig därmed otroligt (och obefogat) jääättestark och nöjd som en..en...en nöjd person.
och tjejen på gymmet som jobbar där och har rött hår log stora strålande leenden mot mig så fort hon såg mig. (jag vet inte varför, men tänker att det kanske var flätorna det med).

såna där små saker som gör det, hela dagen.

(och dessutom satt tröjan snyggt)

på tal om kompensationsstrategier....

2007-11-22T07:57:00.000+01:00

..så tyckte väl min egen fantasi den varit lite väl taskig mot mig i förra nattens drömmar.
flygplan, misshandel och strippande mödrar - det kan man inte bara komma undan med hur som helst utan att säga "förlåt!"

så i nattens drömmar kom en stor låda addresserad till mig. i den fanns kläder från Baby samt burkar med piller - lyckopiller, piller mot ADHD, all sorters psykofarmaka - i smakprovsburkar (??!!). Jag och lillebrorsan poppade piller som galna, till frukost och 10 i taget, blev höga som hus och lallade omkring i drömmen.
Vaknar snurrig och yr, känner mig lite lätt bakis och undrar vad fan det är för fel på min fantasi egentligen...
"eh, förlåt för de senaste nätternas mardrömmar. här får du lite imaginära dröm-psykologdroger. sov sött och vakna gladare!"
det känns bara inte riktigt som normalt fungerande....

kom och sov med mig?

2007-11-21T11:30:00.000+01:00

det är inte bara vaken tid som jag behöver henne, min Baby.
jag behöver henne även nattetid, för att inte bli traumatiserad av mina egena drömmars psyko fantasi.
aldrig sover jag så sweet och innocent som när hon sover bredvid.
nu är jag tillbaks till att sova med Joey, and that just ain't the same. förutom att han är 3 äpplen hög och lurvig mest överallt (han är en storvuxen björn) så tar det mig en evighet att somna, och drömmarna är allt annat än fuzzy.
i natt skulle jag flyga flygplan, men var tvungen att sitta i cockpit mittemellan piloterna, så jag inte bara behövde känna alla läskigheter men åxå se dem. isch.
dessutom blev jag slagen tills jag var lila av pappa, och mamma provade sexiga nylonstrumpbyxor på en balkong, bara iklädd nylonstrumpbyxor, och dansade och vinkade topless till alla förbipasserande.

det verkar som alla onda ting är tre...det hade räckt gott och väl med ett av temana. och ingen ska behöva få se sin mamma porrdansa i nylonstrumpbyxor. inte ens i drömmens rike.

jag har ett plåster över hjärtat...

2007-11-18T11:41:00.000+01:00

...ett stort ett. ett med bamse. ett som jag fick runt femtiden igår morse för att våra hjärtan inte skulle göra för ont när vi var tvunga att säga goodbye och radion timade oss och bara spelade låtar om sådana som åker idag, och sådana som saknar sådana som åker.

jag tittar på plåstret.
bamse - det är styrka och mod det.
men det gör fortfarande ont.....
första natten igen att somna ensam, första morgonen att vakna själv...

jag känner mig som en blomma som man bryter av ett blad på. när man har den i ett sånt där ljus, ni vet. då man bara kan se hur blomman strålar ut smärta.
om jag var i det där ljuset tror jag jag skulle vara självlysande.

jag trodde verkligen att det skulle vara lättare och lättare att säga hejdå, att man var van, och att man visste att man ses ju "snart" igen.
det är det inte. det är svårare. svårare som tusan.
hemma känns inte längre som hemma.
det känns bara som ett blått rum. bara.
hemma känns som...att hemma kan lika gärna vara borta, men att det blir hemma för att hon är där. jag känner mig hemma hos henne....
jag vill flytta, göra ett nytt hem, med båda våra namn på brevlådan.
där vill jag bo.

det hjälper inte ens att tänka på att harry potter kommer ut på onsdag. och när inte ens DET hjälper - då är det illa...

36 dagar tills nästa gång.
36.

om en kvart...

2007-11-09T09:46:00.000+01:00

...påbörjar jag resan.
och om 10 timmar kysser jag Henne.
det har varit dagar av illamående, gömma sig under täcket när man ska sova, och tårar både innanför och utanför ögonlocken - jag är fortfarande så himla rädd för att flyga.
men vad gör man när hon är värd det?

nu är det jobbigt som tusan.
men om 10 timmar är det värt det.

på halloween ska man skrämma barn

2007-11-06T21:15:00.000+01:00

jag tänker att det kanske har hänt lite i alla fall sen gym-kortet ploppade in i önskat födelsedagskuvert, när jag kommer hem på besök och spänner armmusklerna på skoj för lillasyster - och hon skriker (för att hon tycker det ser läskigt ut med linjerna).

visserligen är hon liten, och så mycket muskler har jag knappast.
men ändå....
lite kul är det!

hemma

2007-11-02T21:00:00.000+01:00

min trygghetsplats är en krigszon.
så som det alltid varit.
så som det kanske alltid kommer att vara.

jag undrar vad vad det egentligen gör med en människa.

i hate it. i so fucking hate it.

heheheee.....shoot me?

2007-10-30T13:32:00.000+01:00

igår förärades jag besök från hälften av familjen (mamma, pappa, liten syster) för första gången på 4 år.
de tog ledigt från kor, barn och allt vad det är, för att köra halva sverige upp och säga hej. (eg. på väg nån annanstans, men en avstickare till min stad).

jag tänkte på att städa, och baka kladdkaka, men inte på att censurera.
mamma och liten syster spottade snabbt "stora sexboken - för tjejer som har sex med tjejer" i bokhylan och jag bet mig mentalt i armen och tänkte "fan!" när liten syster säger "men teeeeees då!!!!"
hur väljer jag då att hantera situationen?
t.ex. genom:
A) "ojdå..haha, ja den boken hade vi som kurslitteratur när vi läste om..eh..psykologi, genus och sexualitet för ett tag sen"

B) "haha, jadu, den boken fick jag som ett skämt från mina vänner när jag kom ut som lesbisk. de tyckte det var en kul grej"

eller - givetvis, vad annars - C´
C) "eh...hehe..hmm.. ja alltså den boken är lite trendig och många var nyfikna på den, och dessutom så tänkte jag att jag vilje stödja det att det skrivits en svensk bok för homosexuella tjejer (so far so good). men jag har inte läst den än (sant), och hehe, jag behöver egentligen inte läsa den heller heheeeee *ögonbrynslyftningar och flinande från min sida*

A-AH, somebody teach me to lie?
åtminstånde att inte lägga till menande flin och dirty-skratt..
att bara hålla tyst hade ju åxå varit ett alternativ väl möjligt.

jag vill ju inte säga de här sakerna, och min mentala mini-tess håller för öronen vid det här laget och säger "lalalaaa, jag vill inte höra längre", men det bara keeps happening!
det är något med mig och sexskämt vid fel tillfällen. det har inte alltid varit så. det hände under det senaste 1.5 åren. sen jag kom ut. alla gränser och garderober brast fast jag bara tänkt sparka ner EN dörr.

häromdagen gjorde jag det förövrig in class, under seminarietid.
och nej, inte utkomst. det hade varit okej.
sexskämt.
jag blev godkänt. men föreläsaren blev röd..

när man...

2007-10-19T20:00:00.000+02:00

...egentligen borde plugga

...inte orkar

...är sjuk

...inte är motiverad till att skriva

...fast det var superlänge sen man gjorde det

...och har återupptäckt paint för första gången sen man var 13

Jenny - this is for you. ♥

I ♥ gayboy

2007-10-06T18:19:00.000+02:00

vi sitter på bussen hem, det är kväll och det är mörkt ute.
jag sitter och kramar, pillar, gosar och pussar på min Baby, som sig bör. bakom oss sitter en 14årig tonårsgrabb.
Baby flinar lite generat och säger att han-där-bakom säkert snart inte vet vart han ska ta vägen.
jag flinar jag med, och hånglar upp henne ännu mer.
världen får tycka vad den vill.

killen bakom plingar, och bussen stannar på hans hållplats.
han börjar gå mot dörren, stannar, vänder sig om, rodnar så som bara tonåringar kan och börjar stamma fram på engelska: it is so great what you are doing. showing your love in public like this. you are such an inspiration to young gay people. i just wanna say thank you.

vi tyglar våra lustar att krama om honom med tårfyllda ögon, och säga att han inspirerar han med, way to go you! och säger bara "thank you, thank you very much". och ger tummen upp.

sånt är värt så mycket.
sånt är värt gånger 10 alla stirrande blickar, alla skakningar, muttringar, alla ilskna uppsyner och försök till nedvärderande kommentarer för att trycka tillbaka det som skrämmer in i garderoben.
jag vägrar skämmas, jag vägrar vänta tills jag kommer hem med att visa vem jag tycker om. jag vägrar dra upp byxorna och kamma håret och släppa taget om min Baby.
och titta så fint det blev.
så modig han var!
vi har inspirerat någon bara genom att älska.
och det väger upp allt annat.
nästa gång någon visar sin olust över mig eller oss, lika klart som man visar avsky mot våld, misshandel, hat, vanvård, exkrementer, smuts, blod eller annat som får folk att rysa. nästa gång någon visar sin olust på samma vis mot mig eller min kärlek ska jag vara ännu starkare.
jag inspirerar. jag hjälper. om så bara en endaste, så är det värt det.

bonus är att jag har världens bästa mamma.
att jag kan hoppa hem och ringa henne och berätta och hon blir lika glad som jag och förstår. och är stolt. över mig och vad jag gör.
det du!

förövrigt har min Baby åkt för denna gången.
jag kryper ner under mitt täcke, nosar på kudden som luktar som hon, och tänker på hur hennes händer och armar känns runt mig när hon kramar mig, hur hon andas när hon sover, och hur man kan vakna upp mitt i en kyss när hon är här. och hur bara snälla drömmar finns då.
än så länge lever jag på tanken om att jag bara har hittat hälften av alla kärleks-lappar hon gömt i mitt rum.
men jag saknar...

nervösa ryckningar och glädje-pip

2007-09-28T17:45:00.000+02:00

nu hämtar jag Baby vid tåget om....3 timmar och 20 minuter.
Man märker att hon är på G i mitt liv när jag är helt ofokuserad, fnittrig, nervös och har ingen urskiljning längre på vilka man bör och inte bör utsätta för sexskämt...

jag: ....och jag blev jättesnopen. man blev verkligen tagen på sängen! ja, i uttryckets negativa betydelse då..(inre rösten säger till mig att "neej - vad sade du!??! tyst, tyst, det är din MOR")

mamma: haha, vaddå, det kan väl inte ha en positiv betydelse?

jag: hehehe, johodå, det kan det visst det... (inre rösten skakar uppgivet på huvudet och säger "inte igen....")

mamma: ....haha....lite mer än jag ville tänka på.....haha

jag skyller på att jag har en månads emotionell och fysisk uppladdning, och inte är vid mina sinnens fulla bruk dagarna innan Baby kommer to town... och dessvärre är nog min stackars mamma van vid det här laget. nånstans gick det fel vid stormningen av garderoben och prydhet gick till..well...över lite för mycket helt enkelt.

nu kommer hon i alla fall. jag har gjort hela veckans assignments och måsten på två dagar, rummet är skinande rent och jag har till och med städat på ställen som inte syns eller tänks på. jag är lycklig, nervös och snart lite övertrött av all väntan. men snart kommer hon!!
snart kommer hon.....

breaking news: God supports lesbian sex

2007-09-23T11:07:00.000+02:00

idag var utgångsdatumet för mens-bönen.
tack alla ni som medverkat! ;)

det var det jag misstänkte - gruppbön is the shit!
det var absoluta måste-ha-NU-eller-aldrig dagen idag, och jag har bitit på mentala naglar och försökt hålla mig kall i väntan på söndagen. deadline. och ganska unlikely eftersom jag aldrig är tidig.
söndag morgon - wake up - och - nej men helloo there!
oh the joy!!
I feel lucky, även om det först är framemot helgen som jag faktiskt kommer get lucky ;P

så tack alla ni, som gjort undantag, bett till gud, mensgudinnor och annat!
nu gäller det bara att it goes away til friday.... så tyckte ni om att be kan ni ju fortsätta be för det.
ja, eller världsfred!

dagens too personal uppdatering

2007-09-19T11:19:00.000+02:00

yes, yes, yes, mina tuttar ömmar!
oh the joy, huh?
well, jag MÅSTE få mens inom 4 dagar. för jag ska ta mig tusan INTE ha det den här gången! annars blir det inte förrän november. och...och...och det håller bara inte.

feel free to starta upp gruppbön för mig. jag har hört att det ska funka.

"kära gode gud, låt tess få mens nu. amen"

life comes with irony, and I loooove

2007-09-15T11:06:00.000+02:00

alla minns väl den gamla släktingen som got me speachless i somras genom att först be att få tala med min mamma när hon fick reda på att jag hade "fästmö" och inte "fästman", och sedan ringa tillbaka och ge mig lite random information om lesbiskt sex och sexleksaker.
(well, jag minns henne iaf som igår :P)

tanten var så horrified och fachinerad att hon var i extas över mitt syndiga men spännande leverne.

idag kommer hon och ska hälsa på familjen hemma.
hon ska sova i min säng.
jag må vara omogen men jag tycker det är fantastiskt kul, och vill egentligen bara säga "HAHAHA - och vad tror du har hänt HÄR då??"
men jag hoppas tanken slår henne helt på egen hand.

förövrigt får jag senaste uppdateringer hemifrån från lillasyrran som med mycket möda lär sig använda msn...
nina: tes... två men har jiftsej i replinge syrka
jag: vad kul!
nina: jag vet
nina: haha

in your face, åke green. we are slowly taking our island back.

"då blir det dessto krispigare"

2007-09-07T12:55:00.000+02:00

dagen vaknades med sensationer (trött, kåt som en gnu, och chokladsugen) som kanske, kanske tyder på att jag kommer få mens om två veckor, och kanske faktiskt INNAN baby kommer hit istället för under tiden - oh the joy!

förövrigt kommer lillebrorsan hit idag och stannar över helgen! första familjebesöket sen jag flyttade hit, för fyra år sen. jag har till och med städat. och då pratar vi om lillebrors vars toalett JAG städade i ren chock åt honom när jag hälsade på honom på nyårsafton...

jag blir lite fundersam över vad han egentligen kommer tycka om min korridor.
och jag stärks i mina misstankar när jag stöter på korridoraren som en vecka efter terminsstart trillat in, lika nyvaken och snurrig som alltid.
han har något mystiskt i sin tallrik.
för det första är det mystiskt för att det inte är hemkörd pizza - vilket är hans allaround kost.
för det andra ser det allmänt konstigt ut...
jag: vad är det där?
han: havregrynsgröt...?
jag: ehm...du har kanske haft lite lite vatten i det där.... (torrt som grus)
han: eh....jaha....men då blir det dessto krispigare!

nyttig kost i all ära, I'm happy for him! men krispig havegrynsgröt.....that will never be right...

NU...

2007-09-05T17:39:00.000+02:00

...har jag åxå fått den HÄR!
inte fan vill jag läsa genusvetenskap ikväll. damn you seminar, damn you!

eller ge mig min brud. nu! ;P
(helst det sistnämnda, jag kan läsa boken en annan kväll...)

och det var onsdag den 5e september

2007-09-05T10:35:00.000+02:00

och jag ligger på magen i en obäddad säng, trots att klockan är halv elva, i pj's fortfarande, the cliks i högtalarna, och genusvetenskapens första bok i händerna.
och det är rätt okej.
och det är nya människor, och jag har minst två flator i klassen, och vi har inte ens nån riktig tenta på de första 7.5 poängen, och allt det där är ganska underbart och soft..

men allt jag vill just nu är bara att hångla (och lite till, tack).
och det är då tusan att slutet av den här månaden ligger så långt bort!

once I was naïve...

2007-09-02T16:32:00.000+02:00

en gång för inte alldeles för länge sen, men ändå en hel värld bort. en av de gånger vi gick igenom alla jag-saknar-dig-såååå. en gång innan vi träffats. en gång innan februari.
jag minns att hon sade - jag vet att vi saknar varandra jättemycket nu, redan innan. men det kommer bli ännu värre sen, efter vi har träffats.
jag tänkte att nejdå, det klart det inte blir..inte värre... jag saknar och längtar efter henne så himla mycket nu, det kan inte bli värre. och sen - ja sen - då vet man ju i alla fall vem som finns på andra sidan, då har man någonting mer att knyta känslan i

självklart hade hon rätt.

nu vet jag ju vem som finns på andra sidan!!
och minnena som känslan knyts i kan få en att klättra på väggarna av "vill ha - nuuu!"...
samtidigt som minnena hjälper... jag vet precis hur hon ser ut där hon ligger i sin säng på andra sidan östersjön där jag ligger i min, skymningen utanför våra fönster och telefonerna tätt, tätt till öronen. jag vet precis hur varje ljud jag hör förankras i hennes minspel, och jag ler tills jag får träningsvärk i kinderna av att höra och veta... och tidsräkningen inte så mycket handlar om veckor och helger, utan om månader och tankar som "idag är det september...det betyder mindre än en månad!"

idag är det september....det betyder mindre än en månad...

men hon är liten och sjuk nu...och jag vill vara där.. inte om en månad utan nu.. ta hand om, stryka trötthetstårar ur hennes ansikte och vaka över hennes drömmar.
jag frågar lillasyster varför inte alla mina platser där hjärtat finns kan ligga bredvid varandra?
hon svarar snusförnuftigt att "det skulle ju inte få plats!". sen säger hon att hon vill ha en "kem" i julklapp. så att jag kan se henne och hon kan se mig när vi pratar.
jag funderar och förstår att "kem" är "cam". och önskar igen att alla mina plaser kunde ligga bredvid varandra...
...i hjärtat får de ju plats!

vad gör man...

2007-08-28T20:44:00.001+02:00

......när man behöver nosa på henne?
slå armarna hårt omkring henne, dra henne nära och borra in sig i hennes hår vid hennes nacke och bara andas?
jag behöver henne nu, och det är en månad tills jag kan lukta på henne igen.
allt som finns här nu är bara dofter i flaskor. minnen i burkar.
jag blundar och andas, men ändå....jag behöver hennes hud....

Reamonn - Alright

2007-08-28T20:41:00.001+02:00

i saknad. igen.

2007-08-27T11:35:00.000+02:00

imorse vaknade jag i min egen säng i min egen stad igen. för första gången på 3 månader.
allt är precis som när jag lämnade det, men ändå så annorlunda.
då ville jag inte åka.
nu känns det ännu inte som hemma, men det kommer...
nu har jag tre sängar i vilka jag sover tryggt i ute i världen.
den två meter bakom mig är den allra mjukaste och mysigaste, massor med kuddar och känns som att sova i himlen (trots billig ikea-kvalitet). det hjälper inte i alla fall. jag vill inte!!

tänk vad avstånd kan göra med två flickors nätter...
den ena kastar sig av i oroliga drömmar hela natten och somnar först frammåt morgonkvisten, utmattad.
den andra vaknar frysandes, letandes efter mig, ropandes mitt namn mittemellan dröm och verkligehet...

jag saknar nu. jättemycket,
det är mer än kärlek. det är så mycket.....
och jag behöver henne.
verkligen behöver.
det är stort.

jag vill ligga i hennes lite hårda säng och slutligen ha ungefär 20 centimeter att sova på för att hon följer efter mig i sömnen tills vi båda ligger ihopklamrade på kanten med väldigt lite täcke.
jag vill fånga upp henne när hon har fall-drömmar och lugna hennes sovande kropp och själ...
jag vill vakna upp mitt i natten med hennes mjuka bröst mot min kind, kyssa de allra bästa läppar jag nånsin mött och somna om. trygg, nöjd, lycklig. i vetskap om att när vi vaknar har vi en morgondag tillsammans, den bästa oavsett vad vi gör med den.
bara för att jag får dela hennes andetag.

jag trodde verkligen inte på att sånt här fanns innan jag träffade henne.

nu gör det ont i hjärtat igen. och jag går tillbaka till min säng, drar täcket tight omkring mig flera varv, och läser hennes sms igen....

men inte NUUUUU!

2007-08-22T11:29:00.000+02:00

det är nästan så att jag vill göra en Mattis-ronja-rövardotter grej och gå ut i skogen och hojta "det finns ingen guuuuud" ur djupet av mina lungor.....
dagen efter jag har anlänt, dvs 3 dagar innan den är due, och dvs samma dagar som jag ska börja äta mensuppskjutande piller för dubbla priset - då- precis just då - måste mens-fan komma....
aaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhhh - jag VILL inte!!!!!!!

och jag vet att man kan ha sex med tampong. i know i know i know.
men det är så INTE samma sak.....

förövrigt har jag mens i en vecka när jag har mens. och förövrigt två är jag i tyskland i precis en vecka. förövrigt tre så ses vi igen om precis en månad. you do the math.
och jag vet att sex inte är så viktigt. men det är fan så nice att ha det när man bara ses en gång i månaden...

förövrigt är allt sweet nere i europa. och när hon kysser mig så försvinner allt i världen utom hon. fortfarande. efter sex månader. she is sweet! ♥

ich komme

2007-08-17T14:29:00.000+02:00

♥ i övermorgon ♥

i övermorgon tar jag flyget till min kärlek och får somna till hennes andetag igen, och förundras över att jag kan känna mig så helt och fullkomligt trygg när jag sover bredvid någon..

men innan dess ska jag upp och leka i sthlm med Punan =)

vi syns och hörs!

grattis igen, to US

2007-08-16T21:32:00.000+02:00

HON och jag fyller 6 månader idag!
kan ni tänka er att det var så länge sen jag hypade ur och frågade och frågade om jag skulle våga åka och om jag var riktigt klok som ville det?!
nu så här i efterhand tycker jag att min galenhet var det klokaste jag gjort, och minns all peppning på bloggen.

och hon är världens finaste!
och jag är världens lyckligaste!
och idag fick hon blommor igen!

(och på söndag får jag hångla med henne igen. i en vecka.)

I loooooove 'errrr! =*
grattis till oss! ♥

det där med hur ord kan betyda olika saker,,,

2007-08-15T18:03:00.000+02:00

jag pratar om livet med mamma...
och jag berättar om att komma ut var bland det bästa och största jag gjort. och hon säger att det var bland det största hon har varit med om åxå, när jag kom ut.
och jag lyfter på ögonen och säger att hon sade ju att hon redan visste sedan långt innan och att det var no big deal för henne?
och ungefär där inser vi att jag pratar om när jag kom ut ur garderoben och hon pratar om när jag kom ut ur her ass för sisådär 25år och 1 dag sen.
och sen skrattar vi i ungefär en kvart och enas om att båda gångerna jag kom ut var rätt så stort och bra.

i ♥ my mom!

happy birthday to meeee - shhhhhhhh!!!!!!

2007-08-14T11:01:00.000+02:00

det hände ändå....på riktigt.
fast jag inte riktigt trodde att det skulle göra det....
the big....the big....2.........5.

I'm a bit shocked...
men så tänker jag på gårdagen när servitrisen kom fram och sade "du är ju säkert 18..men kan jag bara få se på legget?"
det var underbart. alldeles underbart. så egentligen är jag inte så mycket mer än 18.
så kan man åxå tänka.

och så har jag ju en ung, het, snygg girlfriend.
I'll stay young hehe... :P

det löste sig ändå

2007-08-12T09:44:00.000+02:00

för titt' serru!
jag ska bo HÄR!
super-sweeeeeet! och jättekul! och oh-so-kind-and sweet =)

inte den här gången åxå...

2007-08-10T14:11:00.000+02:00

ibland funderar jag på om jag faktiskt är på väg att bli vuxen...
jag gråter ut mot flickvännens axel innan jag gör det mot mammas, jag förstår att det finns folk som bemöter mig illa för att de ser hur mitt hår och mina byxor ser ut, och att det finns folk som bemöter mig väl för att de ser vem jag är, jag har börjat sluta tro på att andra och världen fixar saker åt mig varje gång jag behöver det, och börjar förstå att det är jag som måste fixa det helt själv. även när jag inte vet hur man gör.

den 19e augusti bär det åter av mot tyskland!
sj bestämde sig att man inte åker på söndagar och tog bort den avgången vi hade tänkt använda för att ta mig till flyget.
enda möjligheten som fanns alla färdmedel utom möjligtvis taxi 50 mil, alternativt warpning till flygplatsen, är att landa i stockholm dagen innan och hitta någonstans att sova där.
så nu ska jag ringa och säga "förlåt så mycket men jag kan inte komma på ditt bröllop för jag måste åka 1 dygn tidigare" till en kompis, som jag iofs aldrig träffar, men ändå lovade bort mig till. och sen ska jag komma på vart man sover när man sover i stockholm.

jag lyssnar på sia - breathe me (alltid sia - breathe me), och försöker tänka på att oavsett om jag hamnar på stockholm central med min jacka som kudde, så kommer jag komma till tyskland, och jag kommer få kyssa de finaste läpparna jag någonsin sett och jag kommer få somna till andetag av mågon jag älskar. och att då får det vara värt det.
och jag försöker tänka på att en gång i tiden gick jag runt och tänkte att "ååååh vad jag önskar att något kunde HÄNDA" och att nu för tiden händer det saker hela hela tiden.
.....men jag önskar ändå att det bara kunde vara lite lite lättare ibland.

dessutom jobbar jag tydligen 52.5 timmar den här veckan. jag har ont i halsen. och är trött...

cut me some slaaaaack.........

i en annan del av världen vet jag att någon är lycklig dock, och att allt jobbar för. och det, det gör mig superglad i alla fall!

tack, men jag är nog rätt så nöjd med bara mjölk och bananer.....

2007-08-07T18:18:00.000+02:00

nog vet jag att man kan bli uppraggad på ICA, men tack...jag klarar mig rätt så bra som det är....

i kassakön...

dam, ~65år, framför mig vänder sig om
damen: men är det DU?
jag: eh...jo. det är nog jag... (jag är ju fd lokal "icakassa-kändis", så man får lite sånt då och då)
damen: men ÄR det du???
jag: jo....jo..det är jag....?
damen: men var det inte du och jag som hade..lite ihop förra sommaren.. *blink blink*.. i teaterladan hehe...
jag (rädd,och försöker att inte pipa för mkt på rösten): nej! NEJ!! eh...nej....det var nog inte jag nej....
damen: hehe...du kan få gå före mig... ;)

de säger jag ska bli smickrad att jag går hem både hos killar, tjejer och nu tydligen äldre damer.. men jag säger att det finns gränser för vad jag tycker är smicker...
ibland blir det bara läskigt. väldigt läskigt....

look - it's a rainbow! - NOT

2007-08-01T15:53:00.000+02:00

man hör det på radion....
man vet att man kommer läsa det i tidningen snart. och se bilder...
man känner det inne i sig..det liksom vibrerar av ett "jag vill!" där inne...

jag vill gå på priiiiiiiiiiiiide!!!
jag vill! jag VILL!

men jag vet att jag inte kan.
jag kommer se det på kontot isåfall.
och på chefens sura min för att jag skolkar....

jag försöker trösta mig med att jag ska göra allt jag kan för att få med mig Baby och prida loss nästa år!

men det är nästa ÅR.
det är ungefär som att glömma bort julafton och trösta sig med att den kommer igen om ett år. det är ändå sugigt. jag vill ju nuuu....

det kunde varit värre (med gnälldialekt)

2007-07-27T20:42:00.000+02:00

det har varit en sån där vecka.
inte så där så att jag har blivit rånad, datorn har kapsejsat, min kanin har dött , jag har amputerat benet och fått sparken ..
inte en sån vecka.. men en sån där vecka likväl.

folk som strulat till saker som redan tar så mycket att pussla ihop för att det ska fungera på bästa sätt, tar dagar att reparera. fastän det inte ens riktigt är deras sak från början. och fastän man tycker att de borde förstå, stödja och hjälpa till.
sömnbrist i tre dagar, och drömmar om spindlar stora som hus.
insikt som skjutits i veckor frammåt om att jag faktiskt inte kommer kunna gå på pride hur mycket jag än vill, för att jag har inte råd. eller tid. inte så mycket sorg över detta för förlorade brudar och bröst, för det vill jag ändå inte ha. men en och annan öl och träffa det folket jag verkligen ville träffa.
personalbrist på jobbet så man jobbar dubbelt, fast under samma antal timmar, så man ändå inte får mer betalt för det.
mamma som bråkar och spelar på skuldkänslor.
pappa som tar vid precis när mamma och jag har made up igen.
trötthet, trötthet, trötthet.
och så regnar det och åskar så jag måste dra ut datorn.
och när åskan väl är över och den pluggas i igen spiller en kompis till ett syskon en halv lite coca cola över tangentbordet så att hälften av alla tangenter plötsligt blir kortkommandon för att stänga av diverse saker som man tänkt använda. varefter pappa kommer in och med arg röst frågar om jag hällt vatten över den när jag står med hårtorken fokuserad på att rädda vad som räddas kan när man inte är så teknisk.
och jag har mensvärk fastän mensen har gått över för denna gången. till råga på allt liksom ;)

det har bara varit en sån där vecka....
det känns skönt att det snart är slut. och nu är det helg!
och jag ska jobba 30.5 timmar på 3 dagar.....
sen är jag ledig. i en dag.

och dessutom tycker jag inte om att gnälla...
och folk har fått för sig att jag lagt mig till med örebrodialekten. fastän det inte alls stämmer. på riktigt. faktiskt.

yet another lillasyster-citat

2007-07-25T13:06:00.000+02:00

"ni är så söta... ni passar verkligen ihop! och du vet, det här säger jag inte bara för att verka snäll och sånt... ni passar ihop som...som jordnötssmör och sylt!"

å andra sidan kan hon räkna mycket längre nu...

2007-07-23T12:40:00.001+02:00

lillasyster sitter bredvid mig och säger sig räkna alla (citat) "snuttenuttiga saker jag säger om Jenny" (slut citat)...
Hon säger sig vara uppe i ettusenfemtioen...
hon är (fortfarande) åtta, och jag vet att hon inte kan räkna så långt. fast i ärlighetens namn så tror jag hon säkerligen har rätt, plus en del till saker....beroende på när man börjar räkna...

jag tycker förövrigt jag varit otroligt modig som faktiskt tog hem min tjej till familjen! inte bara en dag eller två - utan typ 11. ELVA.
jag som aldrig någonsin tänkt ta hem någon. inte mer en max en kvart i såfall.
så jag tycker ni kan vara lite imponerande (åväntar fascinerade suckar och lätta applåder)
ännu mer imponerade kan ni nästan vara av Baby - som fortfarande efter 11 dagar både gillar mig OCH min familj ;)

helt seriöst tycker jag det är modigt....
jag vill ju liksom vara världens coolaste tjej när she's around.... så där fantastiskt bra, söt, charmig, modig, cool, tuff, smart....bra helt enkelt. ta henne med storm. imponera.

det är svårt att vara världens coolaste tjej med en hel familj around....
svårt att vara coolast när lillebrorsan flinande drar ner byxorna på en framför näsan på släkt och vänner.
svårt att vara cool när han drar ner en på gräset, släpar bort en till elstängslet, flinar, tar mig i handen, och sätter sin hand på stängslet, och 5000 kilojoule går rakt igenom en som en explosion och man ligger platt på marken och blinkar efteråt och undrar vad som hände...(hämden blev upphångling av Baby på hans motorhuv, framför den känsliga stackaren som blev otroligt rubbad ur sina cirklar i flera dagar efteråt.. HAHA)
svårt att vara coolast när storasyrran missförstår historien om 80-åringen, outingen och hennes kommentar om sexleksaker och säger vid middagsbordet "men du! om du kan använda sexleksaker tycker jag du minsann kan använda en menskopp åxå!" (hej pappa!!!)
svårt att vara coolast när lillsyrran vid frukosten säger att "mamma säger att det är för att ni kanske vill ha sex som du inte vill att jag ska sova i samma säng som er. men det kan ni väl inte? då måste ni väl operera om er? ni har ju inga killbaciller...inga spermier?" (och så fick JAG ta det samtalet...)
svårt att vara coolast när pappa missförstår ringarna och kommer in och, trots förklaring, säger lite chockad att "OM det ÄR så i alla fall att det är förlovningsringar, så har ni min välsignelse..." (det ÄR det inte...)

jag vet att det är charmigt alltihopa. på håll. men det kan vara liiite pinsamt åxå.

å andra sidan är det väl det som är kärlek.
hon älskar mig ändå! trots pinsamheter från familjen, trots nerdragna byxor, trots att jag så fort hpn är fem medter ifrån mig blir jätteklumpig och tappar allt, och går in i saker.

och det är rätt så fantastiskt!
och jag blir svag i benen bara av att hon tar mig i handen när jag vilsen i Linköping hämtat upp henne vid tåget och hon guidar mig ut ur stan. svag. av att hålla handen.
jag tror det är precis så det ska vara.

jag inser att jag är fantastiskt lyckligt lottad. jag har fått henne. ♥

it's never easy...

2007-07-19T18:39:00.000+02:00

hon har åkt nu.
och jag trodde jag skulle klara det bra. trots att klumpen i halsen blev större och större när jag såg hennes tårar glittra på andra sidan tågets fönster kl. väldigt-väldigt tidigt imorse.
men jag har svårt för det där att komma hem till tomma sängar som luktar henne. sängar som jag förstått kan innehålla någon som kan kittla mig på alla möjliga ställen ingen annan kan tills jag tappar andan, någon som kan trolla fram sånt som ingen annan kunnat och få mig glömma allt vad självmedvetenhet och mönster heter, någon som jag både kan skratta högt och gråta med, och någon som blir helt glad och rörd så att man smälter över en sån sak som en liten, skrynklig, röd gosedjurs-ko.

hon har ögon som mörk honung när solen skiner igenom.
med ögonlock av samma form som sparvens vingar...
och en mun vars hörn är vinklade lätt uppåt så att det alltid ser ut som hon bär ett leende där innuti strax under ytan.

bara en sån sak.

och hon älskar mig.

(jag saknar.....)

5 månader

2007-07-16T21:52:00.000+02:00

för er som undrar vadan the blogsilence (fast det borde ni ju veta vid det här laget ;) ) så är det käääärlekssemester här på min ö som spökar.
idag fyllde vi fem månader, och för första gången var vi på samma plats på "vår" dag.
den inleddes en tidig morgon under stjärnorna på en brygga vid havet, tog en sväng förbi hjärtformade pannkakor vid frukost, till inhandlande av "vår" ring (nej inte såna ringar, men likväl ringar), till pussande i en kyrka, milkshakes i solen och tittande djupt i ögonen under en middag ute, och promenad i solnedgången...
jag tycker man får vara förlåten för blogg-tystnad då när man går och är så där alldeles väldigt romantisk ;)

och imorn are we going horse back ridingt... attans du vad man kan få till det ;)

2007-07-07T18:21:00.000+02:00

förövrig slog jag in hennes superhemliga födelsedagspresent igår.
upptäckte att jag hade noll omslagspapper...om man inte räknar lillasysters rosa och röda med hästar på...

så....

jag har en sån där kitchig bordskalender med tecknade pinuppbrudar på... så jag gjorde mitt egna, personliga omslagspapper med lite klister och datum-blad....
alla dagar som gått sen jag lämnade tyskland sist tills hon kommer till sverige imorn.

man skulle kunna säga att jag slår in hennes present i tid, kärlek och längtan....

2007-07-07T17:44:00.000+02:00

oiiiiiii....

imorrn kommer hon, imorrn kommer hon!!!!!

imorn ska jag jobba nio timmar och en kvart, för att sen köra bil i massa med timmar till Linköping, och hämta henne, och sen köra massa med timmar hem igen.
jag räknar med en dag hemifrån från 06.00 till kl 01.00

men det gör ingenting.
för imorgon kommer hon!!!!!

och hon stannar ända tills den 19:e :)

lägesrapport

2007-07-06T13:49:00.000+02:00

jag älskar barn.
det gör jag.
och jag har alltid tänkt att mamma - det bara måste jag bli en vacker dag! det går int' annars!

jag börjar ompröva tanken så smått nu...är det dvärghamstrar man kan lägga en handuk över buren på och säga "nu är det natt" så är de tysta och snälla?
eller - ännu bättre - funkar det med barn åxå??? anyone knows?

de är så mysiga att nosa på, bära på, krama och busa med... barn alltså - dvärghamstrar säkerligen åxå, men det var barn som åsyftades.
men när man kommer hem till ett hus som redan är fullt med folk överrrallt, små och stora (och pappor - som är stora men beter sig som 3 små) och mamma dessutom blivit sommardagmamma för en hel hög med folk under 3 års ålder...well....det kan bli liiite mycket av det goda.

till exempel när man när man gör sitt för dagen 5e försök till att duscha och precis när man är på väg in i duschen hör ett "vill du kissa?" (igen?!?! hur kan det rymmas så mycket i en så liten person?).
eller när 3 barn med stora ögon klättrandes på en tittar en rakt i ögonen och tänker "du är min idoooooool! får jag hoppa i din säng, snyta mig i din tröja och pilla på din digitalkamera?? snäääälla"
och när ens egna syskon tittar indignerat på en och säger "du bär minsann aaaaldrig mig längre...." (jodå, hon som är åtta år).
eller när man kommer hem från jobbet alla sena kvällar, trött så man kisar, och hör ett "fååååår jag sova i din säng inatt då? snälla snälla snälla? och VET du?! jag kan sova mellan dig och Baby när hon kommer !!!"

finnes: komplett familj uthyres över ett par veckor under sommaren. olika storlekar i gott skick, kan jobba vid behov, ev. nackdel - kan gå på nerverna vid överanvändning

alternativt-

sökes: sommar-inneboendeskap för snäll, relativt väluppfostrad ung flata. bra på att diska, massera och ge komplimanger. tyst på morgonen, sover länge, billig i drift

så var det det där med släkten är värst...

2007-07-05T13:12:00.000+02:00

minns ni den där släktingen på sisådär 80 år som jag nyss kom ut för?
well.....hon ringde idag.
och nu är det min tur att vara speachless....

tanten:så, har du varit i tyskland och träffat tjejen då?
jag: nja..men hon kommer hit på söndag!
tanten: jahaa......men är du alldeles säker? har du inte provat killar då? så du vet att du verkligen har något emot dem?
jag:....eh...jo jag har provat killar. det är inte riktigt min grej...
tanten: ja, ja det finns ju så mycket hjälpmedel nu för tiden...
jag: *tyst och hoppas hon inte tänker det jag tror hon tänker*...eeeeh...?
tanten: ja, när man ska älska med en kvinna.. det blir ju så onaturligt då ju..
jag: *ljus röst* eeh..jaha, eh..fast man måste ju inte ha sådana om man inte vill, det går lika bra utan åxå..
tanten: jaha, ja det klart. jaha, men nu ska jag gå och sy upp lite kjolar här! du får ha det så bra!
jag:eeeh...jaaa....du åxå.....

jag var liksom inte riktigt beredd att diskutera lesbiskt sex och sexleksaker med en 80årig dam så här på morgonen...
kanske är det jag, eller så är man nästan aldrig fit for that conversation....

förövrigt

2007-07-02T09:39:00.000+02:00

så har bästa Ze7en träffats nu.
och hon är precis så där super-bra som man tror!

och Baby, hon kommer på söndag!

och jag har skaffat mentala öronproppar mot hon-som-pratar-för-mycket.

så allt känns rätt så bra nu!

...what if i claim temporary insanity?

2007-06-24T16:57:00.000+02:00

jag undrar hur mycket konsekvenser det kan tänkas vara av att låsa in sin medarbetare i ett rum, ropa "slappna av - det är vila för dig nu!" och släppa ut henne 8 timmar senare när jag går av mitt skift och hävda att jag inte förstod att det var skillnad på boende och vårdar-rutiner?
och jag undrar om konsekvenserna kanske ändå är värda det?

missförstå mig rätt - jag gillar människor!!! jag gillar att lyssna, lyssna, lyssna på dem. (till och med när de nästan bara klagar i en timme på raken) det är intressant, och jag har tänkt spendera resten av mitt yrkesarbetande liv med det. och just nu gör jag det gratis dessutom - och det är okej!
men OMG - hon måste göra någonting utöver vad nästan ingen annan jag mött i hela mitt liv gjort, för av någon anledning så vill jag slå något hårt i huvudet (mitt - jag är snäll) när hon pratar och säga "snälla, rara kvinna kan du vara tyst åtminstone en endaste liten stund på hela dagen - p-l-e-a-s-e!!!"
jag inser att 3 timmar sömn på hela natten följt av 9 timmars arbetsdag kan inverka något på mitt tålamod, men kvinnan pratar nonstop hela, hela, hela tiden. och om verkligen sånt man vill höra allra minst....och jag trodde inte vissa åsikter ens existerade...

what doesnt kill you makes you stronger.....be strooooong......

and she didn't have a witty comeback to that one

2007-06-22T09:24:00.000+02:00

igår fick jag ett samtal från den, som jag känner till (men jag känner inte till så där värst många iofs) äldsta levande släktingen i vår familj.
jag brukar vara rätt rädd när jag plockar upp telefonen och hör att det är hon...mest är jag rädd för att jag ska bli sittandes vid telefonen för alltid, alternativt tappa öronen, för jisses vad hon har missförstått det där med kommunikation!
damen brukar prata på i 120 från sekunden efter man har sagt "hej" och så lika plötsligt som det börjat tar det slut och hon säger "hejdå" och man hör ett klick och vet att man är fri.

igår så ringde hon och frågade om midsommar. fast samtalet egentligen, som vanligt handlade om pojkvänner...

ol' lady: såååå, ska du ut och dansa nu imorgon på midsommar?
jag: njae..jag ska faktiskt inte det i år för jag jobbar dagen efter..
ol' lady: jahaa....är du så lugn av dig då?
jag: *andas in och biter mig i tungan för jag inser att jag bör inte svara på den frågan...*
ol' lady: eller - du kanske har en fästman uppe i örebro?! är det så?? har du en fästman uppe i örebro som väntar på dig???? (det här samtalet har vi haft många gånger förut, och jag säger i regel "nej jag har ingen fästman i örebro". och hon berättar om alla sina fd fästmän)
jag: *suck*.... nej....jag har faktiskt ingen fästman i örebro (wtf - varför skulle jag Inte säga?!)...meeen...jag har faktiskt någonting annat någon annanstans....
ol'lady: jaha???? vaddå?
jag: jo jag har faktiskt en "fästmö" i tyskland....
ol' lady: *tyyyyyyyyyyyyyyystnad*......................en...en fästmö? en fästmö??? .....är du SÄKER?
jag: jo, jag är säker. en fästmö
ol' lady: *ännu tystare*...jaha...........har du aldrig haft en pojkvän då?
jag: jodå..men jag har givit upp det där nu
ol' lady:....jaha..............ja...ja det är ju bra att det är så öppet sånt där nu för tiden.....har du din mamma där?
jag: *fnittrar innombords tillsammans med mitt hjärta som börjar slå lite lugnare igen efter outningen för kvinnan som försökte slita ut mina örhängen när jag var sex år* nej, men du - jag ber att hon ringer dig sen. bubye - ha det fint!

kanske var det lite elakt att låta mamma få ta efterarbetet, och lite cred för "det är bra att det är så öppet nu för tiden" ska tanta allt ha! och det ska erkännas att jag var nervös värre - men aldrig har hon varit så tyst någonsin i hela sitt liv! och det var rätt skönt ska sägas, och ganska kul...jag tror aldrig hon varit speachless någonsin förut.

det är kul när man har impact on peoples behavior!

tack gode gud för kommunalt, underbetalt arbete

2007-06-19T14:45:00.000+02:00

när lillasyster rapar alfabetet 3 gånger på raken tills hon nästan spyr, eller gnäller i tonarter som man tror bara hundar och fladdermöss ska höra (så är tyvärr inte fallet) i en timme på raken..
när lillebror (som nyss fyllt 14) leker med mobilen och tillhörande jamba-signaler nonstop, och med hes målbrottsröst kallar alla som närmar sig för "himla fjoooOrtiIIiis".
när mamma vattnar blommorna och samtidigt råkar vattna mig....

då helt plötsligt känns det plötsligt rätt skönt att jobbet börjar redan kl 07.00 imorgon.
allt är liksom relativt.

vissa dagar bara är sådana...

2007-06-18T13:34:00.001+02:00

det är någonting med vissa dagar...sådana där dagar där allting bara kommer samtidigt och även om det är småsaker alltihop, så blir de tillsammans bara lite mer än vad man orkar med i ett känsligt läge...
sådana dagar som när man t.ex. fortfarande sörjer sin för 3 månader frammåt förlorade frihet, när allt man stöter på den dagen bråkar med en, eller bara tittar på en med en skuldkänsleväckande blick, när man är nervös för första dagen på jobbet, och när en räkning oväntat dimper ner, pappa messar around och förstår inte att sluta, lillasyrran bölar fortfarande för att hon inte får sova i min säng när jag är för trött, livsviktiga emailen dör, man har ont på olika ställen, telefonsamtalet med Bästa går inte bra, man har gigantisk PMS och dessutom tar varmvattnet slut och man får inte duscha för andra dagen i rad...

såna dagar är inte bra dagar...inte nånstans.
i'm expecting a kickass good day tomorrow to make up for all of this..(altiernativt en halv miljon på en trisslott jag inte ens köpt, så jag har råd med högklass flygbiljetter med flygplan som inte nästan-störtar och kan göra både mig och Någon glad igen...)

det ÄR inte meningen

2007-06-17T15:39:00.001+02:00

att man ska bo hemma över en hel sommar när man väl flyttat hem...
inne i fas-2 nu... det där när man har varit gullig-gullig mot varandra i ett par dagar och sen kommer crashen och man blir galna på varandra, det finns inget andhål att vara själv på, rutiner är från olika världar och allas viljor är lika starka.. dåligt samvete växer för att man inte kan uppfylla alla förväntningar, och realiteten har glömts bort bakom minnen från goda stunder och illusioner som växt i frånvaro...

jag vet att det blir bättre snart, och att det måste vara så, för att det på något sätt är adaptivt och hälsosamt....
men å-ååh vad jag blir galen i väntan på det.....

vem som helst som känner sig manad får gärna röva bort mig just just här och nu.....
jag lovar att jag är bra på att diska, och jag är väldigt snäll, bra på att lyssna och har enligt egen (helt objektiv bedömning) grymt bra humor....

she beat me to it ;)

2007-06-15T11:52:00.000+02:00

min syster förlovade sig igår!

jag är stolt som en tupp.
tilläggas kan att systern i fråga är 8 år. hennes fästmö likaså.
hon är coolast i världen, min syrra!
hon har killtycke så det förslår, halva klassen har brustna hjärtan över hennes blå ögon, och har en lista på vilka potentiella pojkvänner som skulle vara möjliga.
men så kom hon till skolan igår, träffade klasskompisen som vanligt och pang!
"jag blev varm i hjärtat när jag såg henne, och det blev hon med." det deklarerade sig kärlek, blev ihop och gjorde ringar av lera och blommor. ("som vi kan lukta på när vi saknar varandra")
innan hon bekände för mamma i smyg på toaletten så satt hon tankfullt bredvid mig vid datorn och frågade "teees....varför är du flata?"

även om förlovningen lär vara lika länge som blommorna på ringarna, och jag är relativt säker på att hon i slutändan kommer landa med man och barn, så tycker jag det är awesome att hon talar om för halva skolan att man kan älska vem som helst, att hon nöjd deklarerar att hennes storasyster är "flata" och att hennes första förhållande blev med tjejen i klassen med rufsig pojkfrisyr...

my bonn...Baby is over the ocean, my Baby is over the sea

2007-06-12T15:37:00.000+02:00

my Baby is over the ocean, so bring back my Baby to meeeeee!

jag är tillbaks nu.

jag vet att jag tycker att livet bara rusat på i 120 sen jag kom ut ur garderoben med en försiktig smäll som det laddats för i 10 år. att livet bara HÄNDE då därefter, att det var som att vara med i en såpopera...drama, action, drama, action....

och nu har jag varit med om en sån där springa-till-flyget-nästan-missa-det-för-att-träffa-kärleken scen åxå!
det är inte riktigt fullt så mysigt och gulligt att nästan missa flyget som det är på film, men kramen när man kommer fram är precis lika bra och ännu bättre! ;)

det hela började med att tåget, efter typ 30 min's färd totaldog mitt på en åker i ingenstans. och då menar jag INGENSTANS...jag vet inte om det stället hade nått namn...det hade i alla fall inga vägar. tågpersonalen vägrade släppa ut mig, eftersom det tydligen inte är lagligt, och efter att ha stått stilla i kanske 2 timmar på samma åker, och försökt coordinera ihop världens alla möjliga resurser på mobil, andats i en imaginär papperspåse, och försökt övertala konduktören 300 gånger att det visst var helt okej att släppa ut mig, för att jag måste till flyget och jag skymtade en bensinmack i fjärran, rullade loket sakta igång igen. dock en halvtimma efter den absolut sista tidsgränsen för att hinna ifatt till flyget.
det letades därmed upp en ungersk Dobert som skulle med samma flyg, hölls ett dramatiskt och mycket övertalande tal och skaffades en mycket dyr (läs över 1000:-) taxi som fick intsruktioner om att köra så fort det bara gick (dock sades inte liv-eller-död repliken, även om det kändes så). körsträckan som tar 1.5 timmar gick på 1 timme, vi rusade in i terminalen 5 minuter innan checkin stängde, fick kuta mellan folk, över väskor, under armar bort till boarding och kom på planet precis innan det skulle lyfta.

aldrig har jag varit så glad att se ett flygplan (jag brukar blunda, eller i alla fall kisa) som då!

och att krama Baby i flera minuter på en tågstation i Tyskland efter några timmar gjorde allting värt det.

det har ägnats massor med tid åt att make up for lost time... det har kramats, och kramats, och pussats, hånglats, nosat, pillat, petat , luktat, eh..piiiiiiiiip, mysts, tittats, kittlats, brottats, fnittrats, duschats, busats, lekts, pratats, med mera i 11 dagar.
det har setts på amerikans fotboll (och riktiga cheerleaders! flera huuuundra), festats, fikats, ätit ute, promenerats hand i hand mitt i natten över highways, byggplatser och fält, tittat på japanska fyverkerier med armarna om varandra, lästs barnböcker på respektive språk (ie: jag har alltså kämpat mig igenom -sch och -rsssssh ljud som tusan) band rehearsats, skrivits texter tillsammans....ooooooch mycket mer.
det har till och med spenderats varsin heldag ensam med respektive mamma och pappa B, när Baby jobbade. okej, jag ska erkänna att jag var rädd, men vi överlevde alla tre. och jag tror att jag lärt mig förstå tyska lite bättre (eftersom de inte pratar engelska och jag inte vill verka okänslig och inte förstå vad de säger på tyska så måste jag ju fatta....) det har till och med SHOPPATS med mamma B. och då kan vi ju tillägga att jag shoppar inte med någon annan....

på vägen tillbaka bads det till gud åxå. när kaptenen hojtade "fasten seatbelts, fasten seatbelts!!!!", alla flygvärdinnor hoppade ner i vilken stol som helst som var närmast, nosen på planet tippade neråt och vi förlorade höjd fort som tusan....
sen att jag blev inlåst på tåget igen (fast på stationen, så jag kunde se liv utanför i alla fall), och att bussen hoppade över min station, spelar mindre roll efter det.

nu är jag här, och hon är där.
jag har tillfällig vårdnad om ett gosedjurs lejon, och ska åka hem och bo 3 månader (MÅNADER) men mina föräldrar. vänta på henne där om mindre än en månad, och sen ska vi spendera tid tillsammans med min lätt homofoba far, som dock älskar henne, och resten av familjen i 11 dagar till tillsammans.
och jag vet att det är mindre än en månad kvar, och att jag kanske behöver den tiden för att lära mig hur man kör till Linköpings tågcentral massor med timmar bort, då tågen inte längre går efter fem....
men jag saknar henne ändå redan nu....

I ♥ You

and off she goes again!

2007-06-01T06:25:00.000+02:00

idag händer det!
ikväll ska jag hålla äntligen handen på min baby, titta in i hennes fina ögon, hångla ner henne i sängen och jaaaaaa...annat sånt där man kan göra när dörren är stängd och man faktiskt är där...

det diskuterades igår efter tentan på mitt golv över lite vin och öl, vilket lyxliv jag levde, där väskorna redan stog packade i ett hörn och jag igen var på väg att flyga ut över världen som inte vilken annan student som helst.
argumenten flygrädsla, inte träffa tjejen mer än varannan månad och leva på nudlar och vegokorv med bröd för att ha råd, kan ses som argument för att även de lyxigaste lyxliv kommer med en baksida på the shiny coin... det är inte lätt när det inte är lätt ;P

men det är sommarlov nu! (jag hade glömt bort att det ordet fanns)
igår satt en hög av världens bästa människor på mitt golv och ylade med i stad i ljus så det var så vackert att man kan bli tårögd för mindre.
och idag ska jag borra ner ansiktet i Babys hår och bara lukta...
Fan vad livet är bra just nu!!!

såhära typ 1.5 dagar (för vidare specificering, se Baby's blogg)

2007-05-30T13:48:00.000+02:00

hon är så jävla söt när hon bloggar ner timmar, minuter och sekunder tills hon får se mig igen!
och hon är så jävla söt när hon säger att hon tycker det är intressant när jag rabblar signifikansdefinitioner och t-test för henne i min tentadimma...
och hon är så jävla söt när hon lugnt säger att hon kommer förklara för mig hur många gånger som helst, tills att jag förstår, när jag för 325:e gången säger att "nej...jag fattar nog inte hur man åker tåg i tyskland" och kryper ihop i min säng och känner mig dum, och tröstar mig med att det finns nog säkerligen ett term mer än "trög" på såna som mig som fortfarande måste tänka efter för att minnas vad som är höger och vänster och som absolut inte kan vända på vägbeskrivningar i huvudet för att förstå hur man tar sig tillbaks ifrån där man kom, och helst behöver stå på kartan för att förstå den...

egentligen är hon mest söt allt som oftast när jag tänker efter...

på fredag går planet...

nu ska jag bara packa allt, hyra ut mitt rum, städa, tvätta, plugga, skicka brev, hämta biljetter, fixa allt och skriva mastodont tenta innan.....heh....petitesser....

en sån där "kryssa och fyll i"-grej

2007-05-27T11:35:00.000+02:00

på uppmaning från Vreni för säkert ett par veckor sedan...

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"the mode is the numerical value of most frequently occurring score" - se där ja, nu blev ni inte intresserade!

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
en ljuslila tyllgardin...

3. Vad var det senaste du såg på tv?
tv?...tv......hmmmmm...*host*....Eurovision? det säger lite om hur ofta jag ser på tv...

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
12:45 (åh fan! 11:42 - då har jag ju tid att blogga!)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Cyndi Lauper - that's what I think when I think about you

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
igår - smet från plugget och went shopping!

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Introduction to statistics in pshychology, third edition..... just därför gör jag denna...eh..var det undersökning?

8. Vad har du på dig?
en röd sov-tshirt som det står samvetet på, och gamla och förstora gråa pj-pants med isbjörnar på

9. Drömde du något i natt? I så fall - vad?
hehehe...ehm.....ja? jag tror drömmen tog vid där ett visst samtal slutade, och DET tänker jag inte återge...

10. När skrattade du senast?
timtals i torsdags med I. fnittrandes av övertrötthet och konfundering i en alldelles för publik datasal

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
baby-blå tapeter, foton, plancher, drömfångare och ett stort kort på Mamma Mu..

12. Har du sett något konstigt på sistone?
jag antar att jag borde säga mig själv igår, eftersom bruden på bussen stirrade som hon aldrig sett nått sådant förut, men jag tyckte nog bara det såg ut att vara en oversized vit skjorta och ett par rutiga baggyshorts när jag kollade efter, och just inte så där värst konstigt egentligen..

13. Vad tycker du egentligen om den här utmaningen?
så där värst utmanande vet jag just inte om den är....

14. Vilken var den senaste filmen du såg:
Music and Lyrics, med baby

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
lägenhet, privat-jet destionationsrutt tyskland-sverige, en ny dator, en rosa telefon och en jättestor studsmatta, en foto- och drejstudio....och lite fritid tack

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till:
jag är världens största mjukis on the inside som inte kan göra en fluga förnär (och nu menar jag det sista väldigt väldigt bokstavligt)

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
mer jävla pengar åt ALLA människor i världen, alternativt, avskaffade av det monetära systemet överhuvudtaget. hjälp där hjälp behövs. det är så himla mycket onödigt lidande överrallt... och så skulle jag flytta tyskland upp till östersjön och göra om den till en svensk ö...

18. Tycker du om att dansa?
ehm.....nej? eller ibland...men bara om jag får dansa på mitt eget sätt, full, blunda och ha händerna i fickorna..

19. George Bush?
nej tack, det är bra ändå

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke respektive flicka?
Jason, Amy och Lily om jag fick välja helt själv. men vi får la se!

22. Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
sure, sure. dessutom har jag redan gjort det, så "någonsin" går bort

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till Pärleporten?
åh fan - du står ju på VIP-listan, det är bara att gå in!

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Ajja, Punaniii, Irrelevant och Sweetie-M?

I lo-ove!

2007-05-24T18:36:00.000+02:00

Jag kör en fuling och härmar Vreni - men jag bara måste!
det här är veckans underbaraste!!

http://www.yoakeem.com/ritva/

förövrigt

2007-05-23T20:18:00.000+02:00

förövrigt funderar jag på att skriva sen när jag lever...
när jag kan göra annat än att andas, sova och leva statistik och metodik... vilket skulle vara först på torsdag om en vecka. men då är jag redan på väg till tyskland, och då kommer jag andas, sova (niiice) och leva någonting helt annat mycket mer positivt i 11 dagar...
och dessutom lär det ändå inte gå...får man inte skriva måste man det - just av denna anledningen sitter jag här nu, och inte djupt engagerad i mina studier....

förövrigt två så har sj gjort det igen...de verkar mest alltid göra det när det är väldigt viktiga saker i görningen. sista tåget går en halvtimme efter att hennes plan har landat i stockholm...
fantastiskt är dock att jag lyckats med bedriften att muta min pappa till att låna bilen och köra sisådär 30 mil och hämta henne innan sovdags. nu är det bara den lilla biten som rör att skaffa sig ett lokalsinne och planeringsförmåga innan dess kvar. but i remain optimistic...

och förövrigt 3 har någon googlat sig hit på "virkade saker"
hur jag ska klara av att förstå statistik och metodik när jag fortfarande räknar på fingrarna, och hur jag ska lära mig köra igenom halva sverige när jag går vilse på ikea - det kan jag ändå föreställa mig när jag försöker hårt... men hur man kan hitta min blogg på "virkade saker" - det, DET, kan jag verkligen inte förstå....

appropå det där med dagböcker.. alt. förlåt

2007-05-23T17:40:00.000+02:00

dagböcker är antagligen den minst representativa skrivformen, ever....
det är de man vänder sig till när man är antingen hög som ett hus, ilsken som en räv eller låg som...låg som...eh..ja - låg helt enkelt.
det är där man skriver av sig sakerna som man egentligen knappt tänker inom sig, och aldrig skulle säga högt, eftersom det inte är saker man menar hälften av tiden. ventilatorn för att få ut alla fjortistankar, och kunna fungera som man ska och som man vill, och som man är...
läser man bara dagböcker, är nog risken stor för att man framstår som borderlinebrud...
det är liksom vitsen med dem...att få ut extremerna....ungefär som småttingen som väser fram "jag hatar dig mamma" när den inte får godis före maten...
bara för att så det ur sig, att hantera när världen går emot en, eller man känner sig missförstådd, eller missförstår sig själv så man inte ens förstår andra runt omkring...
kan man skriva dagbok balanserat?

jag lade ner den sortens dagbok här för ett tag sedan...men spåren finns kvar. spår som jag inte ens menat då, men som finns, för att det fanns en virrig tid när allt var nytt och jag inte visste vem jag var, eller vem jag var i förhållande till andra längre. när jag tagit det största steget och inte visste vad som var upp och vad som var ner ett tag...
försökte hitta någon konstig balans i en värld som snurrade, trodde jag var tvungen att vara hård varje gång jag trodde jag blev hotad, för att jag trodde att det jag nyss vunnit efter 10 års kamp skulle försvinna annars. när det inte ens var något hot som fanns, utan bara jag som var rädd för mina egna skuggor som fanns bakom mig, och höll hårt i något som jag inte förstod.

trodde jag var tvungen att vara hård, stark och missförstådd för att hitta mig själv och kunna behålla det jag trodde varit så bräckligt och ljusskyggt så länge. måste vara beredd på kamp, tänk om det skulle tappas och gå sönder?
jag vet ju - att det enda som händer när man är beredd, är att man ser det man tror ska komma, fast det bara är det som finns innuti en som man lägger ut.

det är som att gå igenom tonåren igen, nycker, hormoner, polarisering - hela kittet. fast man är helt oberedd, världen runt omkring är annorlunda och man ska fungera på en annan nivå...
som tur är så går den perioden fortare nu än då, och jag har lagt ner tonårsdagboken... men spåren finns kvar.

det värsta är när de sårar någon som betyder mycket.

hon är liksom så där alldeles otroligt bra...

2007-05-21T16:31:00.000+02:00

till och med när jag är så där fjantig och needy, så är hon där och är så där fantastisk och blåser på sår så gamla att jag knappt minns när jag fick dem, men som gör ont på nytt då och då....

som när man står på H&M och finner de där alldeles perfekta rutiga baggy-shortsen som bara ropar att "det är oss du velat ha i hela ditt liv!" (eller i alla fall sen du var stor nog att se på amerikanska komediserier och blev helt avundsjuk på amerikanska killarna som fick gå runt i för långa, rutiga boxershorts som såg fruktansvärt sköna ut).
och man köper dem, och är nöjd. tills man helt plötsligt står där och kommer på att man kanske borde köpa korta tjejshorts, kjolar och leggings med spets egentligen.
och man plötsligt får tårar i ögonen och blir så där fånig och hormonsnyftar (hormon - tänk på det. man får vara sån då) fram att man kanske inte är tjejig nog för henne och man blir helt orolig och får så där ont i magen och tänker massa hemska tankar tills man blir pytteliten.

och hon frågar vem i hela världen som fått mig att tro något sånt, och beordrar mig att aldrig någonsin tänka sådana tankar mer. och att hon älskar mig som jag är. som jag är.....
och man skäms lite grann och kan inte komma på vem mer än en själv och kanske H&M-reklamen som fått en att tro sånt egentligen...

att man överhuvudtaget vågar vara sådär fånig som man bara är innuti i det tysta med henne, och att hon säger precis de saker som går rakt in i hjärtat på precis rätt sätt... det säger liksom allt och så mycket...

när man till och med vågar vara sårbar. när jag till och med vågar vara sårbar.. när hon är den enda som jag någonsin kunnat sova nära med och låta bli tröstad och tryggad i hennes armar.
det är liksom stort...oerhört stort.
hon är mer än speciell.... hon är Någon.

jagkansjälv!

2007-05-20T16:21:00.000+02:00

hur kan man vara så stolt över en liten liten slinga toner som man spelar om och om och om igen, tills man inser att man bör vara jätteglad att man bor själv, för att om man hade haft nån annan här så skulle den antagligen kräkts på en och slagit gitarren i huvudet på en...
och hur kan man spela den så mycket att man tror fingrarna ska gå sönder av de djupa märkena, och sen ändå göra om'et fem minuter senare innan det ens slutat göra ont?

jag vet inte, men jag är så där barnsligt stolt i alla fall..

jag hade just beslutat mig för att jag nog inte var en sån där som egentligen kunde lära mig det där med att vara musikalisk (fast jag lät rätt okej förut där ett tag). att jag säkert var den som kunde lära mig att spela "rätt" om jag tänkte efter när jag gjorde det, men aldrig så där med känsla.
jag kom liksom på nu att det var där jag gjorde felet... alla gånger jag försökt komma på hur man egentligen räknar för att det ska bli så som de blir när det blir rätt.. alla de gångerna har inte gått så bra. jag vet inte varför jag envisas med att försöka tänka efter när jag vet att jag inte ska..
nu låter det som att jag inte är så bra på att tänka (och det är jag visst det, jag är jävligt bra på att tänka haha) men det jag är ännu bättre på är att känna efter, det är ju då allt blir som det ska. (och nu låter det dessutom jättefint. tills jag säger ajajajjjj mitt i...)

och jag tänker på att jag kan faktiskt göra precis precis allt jag vill i hela världen.
det kan jag.
bara jag gör det med hjärtat.
(till och med statistik..det är bara galet svårt att få in i just hjärtat...)

hihihi

2007-05-19T13:16:00.000+02:00

fick äntligen tid mellan statistik och metodik att plocka fram gitarren och öppna länken som skickades till mig för säkert två veckor sen..
sitter här med ett lyckligt flin, röda och väldigt ömmande fingrar (stålsträngar så klart) och inser att det antagligen inte låter allt för vackert (än) eftersom jag nog har spänt gitarrsträngarna alldeles för hårt när jag stämde den så det gör ont att trycka på dem efter ett tag, och eftersom den antagligen inte riktigt är stämd eftersom jag inte kan sånt...
men det spelar ingen roll.
jag kan spela sia - breathe me (iaf på mitt vis)
jag flinar lyckligt, sittandes i sov t-shirt i obäddad säng, och spelar om och om igen, och låter "hihi" när jag inser att jag kan spela den låten som jag tycker är absolut finast i världen, och både min tröste-sång och glädje-sång..
det är liksom absolut lycka en helt vanlig lördag.

ett stort tack till bästa ze7en en halv värld bort - du är liksom så himla bra på alla sätt och vis!!!

på tal om att antagligen låta konstig i telefonförsäljares öron...

2007-05-14T13:53:00.000+02:00

när det ringer en käck, ung kvinna och vill sälja herrunderkläder och frågar om jag har någon herre hemma...
och jag svarar i glad röst : neeej, det finns tyvärr ingen herre här...eller förresten - inte tyvärr, men i vilket fall som helst så finns det ingen sådan här...

hon lät lite smått förvirrad när hon sade hej sen.
det kan lätt bli lite konstigt när man pratar som tankarna kommer....

it takes a fool to remain sane

2007-05-13T14:35:00.000+02:00

men å-å-ååh!!!

ni vet den där leken man lekte när man var liten? nån hojtar "tänk snabbt" och kastar något hårt på en. tänker man snabbt fångar man det skickligt och nöjt, tänker man inte så snabbt får man det hårt i skallen och då gör det ont ett tag.

jag skulle behöva hitta någon att leka den leken med sena kvällar eller i övertrötta tillstånd.... jag behöver träning...
helt metaforiskt för den som inte förstod det.

förövrigt bör jag väl nämna något om ESC, homo som jag är och allt.
det var jättebra att en flata vann. jättebra.
hon hade gärna fått rufsa till håret lite, och den där koreografin där hon gick runt sakta och alla tog på henne - just det var lite pinsamt...
men annars - jättebra. jag är nöjd. grattis.

over and out.

på tal om vad som kunde ha varit..

2007-05-08T11:06:00.000+02:00

jag letade fram gamla kläder ur gardereoben igårkväll, och var tvungen att prova alla dessa toppar och tröjor som användes för lite mer än ett - ett och ett halvt, år sedan.
det känndes....konstigt!
vi snackar rosa, vi snackar blommigt, vi snackar spets och vi snackar så urringat att Baby utbrast "your boobs are HUGE!" över msn, och jag fick posa i ungefär 20 minuter för att försöka hitta en vinkel som inte bara var bröst när jag skulle ta kort...
fan vilken tutt-lisa jag kan vara om jag vill tydligen....

självklart var jag tvungen att berätta hur tiden var innan hon kände mig, innan jag riktigt kände mig själv på alla plan...
vi snackar så klart urringat till förskräckelse, vi snackar tighta jeans, långa målade naglar, rosa ögonskuggor, hårband, höga klackar och nylonstrumpbyxor. vi snackar små väskor, och glitter-grejer i håret när man skulle gå ut, och i urringningen (så klart), vi snackar saker med spets och stenar, vi snackar kjolar, med volanger, schalar över axlar och inte runt halsen... såna saker.

hon var helt förvånad och undrar vad som egentligen hände...hur blev JAG flata? ;)

jadu... vad hände? jag hade kunnat vara värsta femme-flatan av stora mått som vi ser.
inte bruden i pösiga byxor, converse, bedhead hair och rocker t-shirts.

det som hände var att jag tog på mig baggy-jeans för första gången i mitt liv, slappnade av och kände mig rätt, rätt och hemma...
jag kom på att jag var tvungen att säga till mig själv att sluta låtsas som att tjejer inte alls var det jag tänkte på när jag var ensam.
jag kom på att jag inte var tvungen att försöka leva upp till någon klassisk brudmall vilket resulterade i mass-ångest innan utgång och tröjprovande i två timmar innan fest. jag kom på att det där jag trott hela livet, att killars kläder såg så mycket skönare ut, faktiskt var sant, och att jag faktiskt fick ha sånt på mig åxå om jag ville.
och att jag var tjej precis lika mycket som innan fast bara på ett annorlunda vis. ett vis som var precis lika okej, och mycket mer jag, och fick mig att må mycket bättre. det kom jag på.

på det viset kan det som Bruden skriver om, med fack och sånt, vara en så himla soft sak! man kan liksom passa in, trots att man inte passar in, just för att man får ha helt andra kriterier. och när det matchar lite mer än det andra facket man blivit placerad i större delen av sitt liv som skavt både här och där- då spelar det inte så stor roll om det är a perfect fit eller inte. resten kan man sy om!

det där med tid och perspektiv och sånt

2007-05-07T13:43:00.000+02:00

det där med tid är väldigt klurigt...
hur en minut när man väntar på att msn ska pipa till känns som minst 10, samtidigt som det är ingenting när man väntar på att nudlarna ska bli färdiga när man räknar till 180 vid spisen (för att man inte orkar gå och hämta klockan).
hur 5 minuter i solen känns som en timme och man bara vill gå in för att det är så varmt! och hur en timme känns som fem minuter när man pratar i telefon med Baby.
hur min kompis blir förtvivlad när hennes pojkvän är borta i hela 4 dagar, och hur jag just nu hoppar runt och tänker "24 dagar kvar, 24 dagar kvar - det är as-snart!!!!" när jag tänker på Baby och att inleda sommaren tillsammans med henne en stund...
det är fruktansvärt realtivt det där med tid...och väldigt svårgreppbart....
och egentligen skriver jag mest det här för att jag vill hojta ut 24 dagar i något mer forum än mitt huvud.

det är faktiskt inte alls så länge kvar!
perspektivistiskt sett alltså...

och trots att hon skrev det över hela sig så hade de ändå inte fattat

2007-05-06T10:20:00.000+02:00

korridorsfest igår. latin-lover-boy wannabe hade bjudit in sina små strandraggar-friends för ett all-boys-fylleslag ute i korridoren.
vilda tjut varvades med - kontinuerliga knackningar på min dörr..
små sneda flin och glittrande ögon och "oj gumman, det var han...." eller "oj då *smile, smile smile, och försök till charmighet* det var...fel dörr" - *vända bort huvudet och titta stolt å sina andra strandraggarpolare*

jag vet inte vad latinlover-wannabe har sagt till sina kompisar, men jag misstänker att han har missat det faktum att jag är flata, trots t-shirt's, regnbågar och flickvän-på-besök....
alternativt är det just det han sagt till dem, och det är otroligt spännande och ett måste att ta reda på hur en sån ser ut på riktigt.
annars har de väldigt konstiga raggningsmetoder, och jag är orolig för deras skull om de någonsin får napp på sina fester...

förövrigt så ogillas "lilla gummande" från okända killar (och telefonförsäljare) starkt.

bäst just nu är förövrigt att o'boy finns sockerfritt, att det bara är 25 dagar kvar till Tyskland, och att jag har fått fräknar. det väger upp det mesta!

om du vill kan jag göra ett chi-square test på hur min irritation hänger ihop med dina dumma frågor?

2007-05-03T16:32:00.000+02:00

man kan lätt tro att statistik är något spännande och lite gulligt när det handlar om saker med söta namn som Anova, chi-två och t-test.
men så är det inte...
det känns som att gå ifrån en vecka av intensivt tentaplugg efter varje lektion. snurrig, förvirrad och disorganiserad.
och man fattar verkligen - det gör man! tills någon (gärna samma någon) frågar samma fråga 3 gånger på raken, och man glömmer bort sin förståelse i ett myller av olika förklaringar. och då, då när man nästan kommer på sin tanke igen...då frågar någon igen.

helst ska man nog inte prata med mig, eller prata överhuvudtaget, när man gör sånt här. det är ungefär som att prata med mig en tidig morgon.
go away please!

förövrigt är jag lite orolig för just hur det ska bli i juni...
jag ska vara i tyskland då. och hennes chef tyckte så där i efterhand att hon skulle vara på jobbet tre av dagarna då. och hennes föräldrar tyckte att de vill inte ha någon ensam hemma i deras hus som de inte känner. och det kan man ju förstå. både chefen och föräldrarna.
det som jag inte riktigt förstår är hur jag kanske ska fördriva tiden (läs: överleva) ensam i en stad i sisådär en halv miljon-storleken mellan klockan kanske 6 på morgonen och 6 på kvällen i 3 dagar..
där oddsen för att hitta någon som snackar samma språk som jag inte är så där värst statistiskt sannolika.
och oddsen för att jag kommer gå vilse är oerhört statistiskt sannolika (med tanke på att jag går vilse på vilket Ikea som helst).

lite knepigt känns åxå att jag alldeles nyss, (innan jag visste), drömde att jag gick vilse i just denna staden en sommar och inte visste hur jag skulle hitta hem. den drömmen kom inte så där superlägligt kan man tänka. och så kan man hoppas att jag inte alls ärvt några intuitiva gener från min släkt av visa kvinnor...
och bara en sån sak som att jag typ gråter som en bebis för allt när jag är övertrött...

kan det inte finnas typ day-care för flickvänner på besök?

________________________________________
bonustillägg kan vara att jag just kom ut för nya, blonda, stylish-piffade ekonomistudentskan i korridoren. utan medföljande "ska-jag-ska-jag-inte" tankar, hjärtklappning eller lite lätt ångestpåslag och svettiga handflator.
och hon svarade helt naturligt och glatt!
så där som man svarar på vad som helst.
inte alls de där sekundrarna av tystnad av förvåning, lite krystad stämning eller någon annan mindre smidig pausmusik som t.ex. tydlig inre mental visualisering av sex eller dyl.
hon bara pratade på helt natureligt och glatt. och fan vad skönt det kändes!
jag utesluter inte helt att det kan ha påverkat hennes reaktion att jag hade min egentryckta homo-sweet-homo t-shirt under samtalets gång och att hon därmed var förberedd.
men det spelar faktiskt ingen roll

oh she's back!

2007-04-27T22:25:00.000+02:00

förövrigt så har jag en personal stalker på QX. de flesta kanske skaffar sig personal trainers eller personal coaches, eller councellers eller så...men jag har en alldeles egen personal stalker.
det är inte riktigt lika trevligt, men å andra sidan så kan man se det som så att jag slipper betala något för henne...

det är rätt så knepigt, för man kan inte blocka henne, eftersom hon byter konto när man sagt "nej jag vill inte fika med dig men ha en bra dag" tillräckligt många gånger. och så kommer hon tillbaka och säger "hej" igen, och låtsas vara någon annan. fast det är rätt genomskinligt, eftersom hon är den enda jag känner till som skickar 2 mailsvar (olika svar) på varje svar man eventuellt skickar tillbaka. och dessutom skickar 10 mail på 10 minuter.
seriöst.
och om man inte svarar så kommer det ett "varför tycker du inte om mig??? döm mig inte! snälla, snälla, snälla vad har jag gjort?" i stort sett.
(vi har lite tankar kring det här, jag och min DSM-IV).

lite extra grädde på moset denna gång var att hon kom tillbaka efter kanske ett uppehåll på 6 månader och hette nästan precis samma nick som jag gör.
jag vill säga att jag känner mig utvald...men det gör jag inte riktigt....

I dont like being mean.....but experiences say she will not go away if I'm not...

när till och med statistikboken lägger sig i det där med sexualitet...

2007-04-27T19:18:00.000+02:00

"imagine a world in which everything is the same, people are identical in all respects. they wear identical clother, they eat the same meals, they all are the same heights from birth, /...../they do not have sex as we know it since there are no sexes so everyone self-reproduces at the age of 30../...../ they are all called Sandra Green." (howit, cramer -05)

Om jag får gissa så är Sandra Green ett brudnamn.
så om jag får gissa så är det en värld fylld av bara tjejer...
so...sex as who knows it?
även om heterosex bland heteromänniskor är det vanligaste i frekvens rent statistiskt sätt, så känner de väl för fan till homosex?
sen kan man undra kring varför det just blev en värld av bara brudar som inte har sex "så-som-vi-känner-till-det" och inte en värld av bara Simon Green's..

men det är bara en parantes innan jag går vidare till att läsa om varianser, korrelationskoefficienter och standardfel.
det eller gör en djupdykning om de tre brudarna på min gräsmatta som spelar kubb iklädda identiska svarta leggings med spets. och hur det för vad jag minns som inte alls så värst länge sen kallades "tights" och officiellt var det allra fulaste som kommits på på 80-talet, och vad fan som egentligen gick fel sen dess...

gud vare med er!

2007-04-25T08:23:00.000+02:00

yes yes yes ye-essssss!
en god nyhet klämde sig in redan klockan 8:20 denna morgon.
det ser ut, med stor sannolikhet, som att jag kommer få sommarjobb!
vilket jag aldrig trott, med tanke på att min ansökningsprocess (pga tidsbrist) sett ut som så att jag lyft telefonen EN gång, och sagt, ungefär 1 månad efter det att man BÖR söka jobb, att "hej...skulle jag kunna få jobba hos er i sommar?"
och eftersom det varit tyst i ungeför över en månads tid från deras håll, och jag trodde jag var totalt bortglömd i en byrålåda, egentligen inte ens där eftersom jag inte skickat in några nya papper.
Men hon lät på telefonen idag som att det var ju självklart! och till och med så att det var helt okej att jag hade 2 veckor i juli där jag nästan inte jobbade alls, men lite mer innan och efter. juli - när alla ordinarier har semester och jag trodde att man var körd på 2 sekunder om man knystade om att man behövde vara fri då.

this might seem like a tiny thing - but it so means the world right now.

och - jag har fått reda på att telefonkortet i alla fall fungerat den här perioden som det ska. nu gäller det bara att ta reda på när jag började använda det förra perioden, för att se what I can do. worst case så får jag betala way too much this month. men jag kommer i alla fall inte behöva betala 18 000 spänn varje månad i resten av mitt liv, som det ser ut. (okey 1200:- men same shit for a student)

och....
även när allt känns som svårast. när jag ringer hem till mamma 5 gånger på en kväll och snyftar för att livet känns så tungt i denna stund... även då så kan jag inte låta bli att le med hela mitt hjärta när Baby ringer på kvällen. hon gör så mycket.
bara att höra hennes fnitter över något helt annat, eller sättet hon andas på, eller de där ljuden hon gör som jag inte alltid ens förstår vad de betyder... bara det sätter mark under mina fötter och lugna händer på mina axlar igen.
faktiskt.
det ska bli bra det här!
alltihop.

fan jävla kuk-comhem

2007-04-24T19:07:00.000+02:00

just nu är ekonomisk-ångest inte riktigt det som behövs som krydda på vardagen....

efter att ha drabbats av lätt panik de första två telefonräkningarna, var jag duktig nog att inhandla en av de där fantastiska uppfinningarna som kallas förbetalda utlandskort. och som innebär att man kan ringa vart som helst i hela världen och snacka för lokaltaxa. Men ÄR det inte underbart så säg?!
Jooo - det ÄR det!

NÄR det fungerar.
jag visste inte att ångesten skulle bli precis lika stor denna gång när jag öppnade telefonräkningen. Men jovisstserru.
Alla mina utlandssamtal utom TVÅ har registrerats just som normala utlandssamtal (dvs - asdyr taxa).
och en månadsräkning på 1200:-.

Jag ringer till kortföretaget, som har registrerat 27 mycket väl fungerande samtal via deras kort. Jag ringer till comhem, som har registrerat TVÅ.

Panic is my middle name.

Nu vägrar jag betala för att få en samtalsspecifikation från Lycatels telefonkontor på Irland (en adress som jag inte ens riktigt förstod eftersom han bröt på irländska, vilket är svåraste dialekten i världen, och det var dålig connection). Och jag hoppas att ett långt, tydligt och hårt brev till Comhem med alla kortuppgifter, kopior på allt här och där, ska räcka, och att de ska ringa mig snaras och tala om att jag visst bara behöver betala kanske 200:- den här månaden.

Fan fan fan fan faaaaaaaaaaaaaaaaaaaan.
Det räcker nu. Verkligen. Snälla...just nu räcker det. Tro mig.

det hände sig liksom att "inspirationen" kom tillbaka när jag blev tvungen att plugga....

2007-04-24T12:44:00.000+02:00

hur mycket inspiration man nu kan tillskriva list-ifyllande hehe... men det är samma syndrom som städa-i-tentaveckan-syndromet.

III saker, hittat hos punaniii

tre saker som skrämmer mig...
1) att förlora någon jag älskar
2) nålar som inte jag håller i
3) saker som inte är som man tror att de ska vara, utan på något helt annat ologiskt, läskigt sätt

tre personer som får mig att skratta...
1) Baby
2) Mamma
3) Jocke
*bonus: Dawn French in the vicar of Dibley och Phoebe i Vänner

tre saker (?) jag älskar...
1) Baby ♥
2) min familj
3) mina fina i världen

tre saker jag inte förstår...
1) (appropå punaniii's svar- ) hur nån kan vilja utbilda sig till gynekolog!
2) varför min manliga lärare drar upp sina byxor så högt att man oroar sig för att han ska bli steril
3) elaka människor (det ovan är inte elakt - det är en seriös undring plus obehag över visad..eh..utrustning)

tre saker som finns på mitt skrivbord... (ehm...dags att städa...)
1) en kitchig dag-till-dag tecknad bordskalender med pin-up girls
2) en skiss på mitt skrivbord av tweety och ett "I ♥ you" dolt under tangentbordet (från baby. och vi kan även dra slutsatsen av att det finns en dator på mitt skrivbord därmed)
3) ett litet ulligt får från ze7en

tre saker jag vill göra innan jag dör...
1) the whife-and-kids thingie
2) åka tillbaka till USA
3) sprida lite lycka, glädje, tröst och kramar ut i världen
*bonus: skriva minst en bok

tre saker jag kan göra...
1) vifta på öronen och buktala lite grann
2) göra saker som jag egentligen inte vågar
3) tänka efter innan (oftast)

tre saker jag inte kan...
1) ljuga
2) hålla tyst när någon är dum mot någon annan
3) vara utan musik

tre saker jag tycker att du ska lyssna på...
1) komplimanger och folk som talar
2) mig
3) sia- breathe me

tre saker jag skulle vilja lära mig...
1) just nu - tyska
2) ordentligt skejtboardande
3) självdisciplin, planeringsförmåga och att prata lite mer

tre favoriträtter... (ehm....ehm....mat är ju så jävla tråkigt!)
1) pasta, pesto och bönor
2) grekisk sallad
3) min veggie-färssås

eh...nu kryssade jag ju mest i den här för att jag tycker om att fylla i saker och ting....meeen - utmanas den som utmanas vill?

post it-note: andas

2007-04-23T17:40:00.000+02:00

och jag inser att det som så många håller på och säger till mig med jämna mellanrum kanske faktiskt är sant i alla fall..
jag måste visst vara bra mycket starkare än vad jag tror..
jävligt stark.
fast väldigt trött åxå...just nu. igen.

och jag ringer hem till mamma, får en påminnelse om att jag måste andas också medan jag räddar världen. att det inte kan vänta till efter.
jag tänker att det finns nog aldrig något efter, mer som små pauser då och då, och att jag måste komma på något sätt att andas effektivt medans.... det gäller att vara praktisk...tydligen.
och hon säger att jag måste hinna med att göra något bra, bara för mig åxå, under tiden. och jag minns inte vad det är just nu....

ibland undrar jag, vem ska rädda mig när jag räddat alla? vem ska hjälpa mig att andas? och tänker på att bara för att man är stark så betyder det inte att man inte känner sig liten och svag ibland.

en vecka och en dag

2007-04-22T12:01:00.000+02:00

jag har försökt blogga flera gånger nu... men jag måste ha packat ner inspirationen i hennes väska och skickat med den till tyskland...
det är en vecka och en dag sedan nu. sedan jag satte henne på tåget och ville strypa sj's kundkontaktperson som sade att det inte var deras fel om hon inte hann med tåget till flyget, fastän det var de som var försenade, inte vi... jag satt kvar på stationen tills jag visste att hon hann med anslutningen, och jag inte skulle behöva hota den sura sj-gubben med mina 170 cm ilskna, kärlekskranka uppsyn tills han isåfall skulle trollat fram en taxi..
en vecka och en dag.. och det har liksom inte gått över.. det där som kallas saknad och som känns i hela kroppen hela tiden.
det gör fortfarande ont att jag inte kan vakna mitt i natten av att hon kysser mig, eller borra in huvudet i hennes hår och bara andas, och bädda för goda drömmar.
det gör fortfarande ont att jag inte behöver planera morgonen med flera timmars marginal för att hon är så morgontrött. det gör fortfarande ont att inte hångla 10 timmar och äta frukost klockan fem på kvällen och ha det som enda officiella aktivitet den dagen.
och det gör ont att inte sitta vid datorn genom att sitta bakom henne och pussa henne i nacken, ont att inte bli nedbrottad tills man får träningsvärk och förvånad inse att man inte alls är starkast trots att hon är så liten och man alltid är den som vinner. jag har ingen att förlora mot nu... och jag saknar.
jag vill förlora i brottning, jag vill titta på när hon shoppar och bära hennes påsar, jag vill höra hennes mångna frågor om glass, jag vill se på henne när hon sover, jag vill ha text på olika ställen på kroppen, och jag vill känna hennes doft vart jag än vänder mig. jag vill dela våren med henne, och göra bort mig när jag ska ta upp skateboardandet, jag vill utmana henne till att bada naken mitt i en kall natt i april, och frysa ihjäl mig och ändå försöka se modig och oberörd ut för att hon är där. och misslyckas med detta.

hade jag bott på skavsta flygplats, och hon hade bott på en flygplats i holland (ja...fråga mig inte varför holland) så hade jag kunnat åkt dit för 39:- just nu. fast nu bor jag inte på en flygplats, och hon bor inte ens i holland.

vad gör man när man saknar?

a little less cool....

2007-04-16T21:42:00.000+02:00

nästan alla mina komma ut-upplevelser har varit rätt så mycket mer positiva än vad jag någonsin trott.
undantaget att pappa började fråga om barnalstring, insemination, normalitet och annat trevligt småprat, samt en och annan person som man ögonblickligen ser föreställer sig en i sänghalmen med en tjej (det klarar jag mig rätt så bra utan..att man är homo gör det inte per definition helt plötsligt okej att på ett väldigt uppenbart sätt föreställa sig personen in action).

mindre coolt är även obekväma reaktioner från professionella...
som när man ringer sjukvårdsrådgivningen, frågorna leder fram till att man så småningom lite nervöst, men med normal ton säger att "nej..jag tror nog inte det, jag är homosexuell", och barnmorskan säger lite senare "ja....nej jag...eftersom du sade....du vet...det där du sade...så är ju inte det aktuellt"
är det jättesvårt att säga ordet "homosexuell" på telefon? jag vill helst inte vara "det där du vet du sade förut....". det känns inte riktigt lika bra...

om hela länet ringer dit så kan jag knappast vara den första flatan hon pratat med...

amor vincit omnia

2007-04-14T10:31:00.000+02:00

hon har åkt nu.
och det gör ont.

det känns tomt innuti, och jag vet inte vad jag ska göra...
solen skiner utanför mitt fönster, men jag fryser.
mitt rum luktar som henne fortfarande...jag nosar extra mycket på kudden.. min nalle har hennes t-shirt på sig, hennes tandborste är medvetet kvarlämnad bredvid min.
på mina båda armar står med stora blåa bläckbokstäver "JAG ÄLSKAR DIG", "ALWAYS & FOREVER".

Vi säger ord som borde vara för stora för oss, men som känns som om de passar precis, vi tänker samma underliga och förunderliga tankar samtidigt och häpnar över hur det kan vara så... hennes ögon är så mjuka att jag inte kan låta bli att tänka på honung, fast det inte alls känns som det är det man brukar tänka på när man tittar i ögon. hennes läppar är lätt vinklade uppåt i hörnen, så det alltid ser ut som hon ler någonstans, och jag måste titta på dem för jag kan helt enkelt inte sluta...
hon brottar ner mig inför min familj, får mig att fnittra och pipa om nåd, hittar ställena precis där jag är kittlig som andra fått leta efter i åratal för att hitta, och jag har både gråtit och skrattat med henne dessa dagar. jag som inte gråter med någon och nästan alltid skrattar tysta skratt...
jag vet inte om hon har varit här länge eller kort... 12 dagar skulle kännas som jättelänge... men de gick så fort...samtidigt som det känns som hon har varit här alltid - för hon har blivit en helt naturlig del i min vardag... och ska vara det... hon passar i mina armar och jag vill inte släppa henne...

vi har hittat vår sång och ristat in våra initialer i borgholmsslottsruins väggar. vi har byggt minnen och drömmar. vi har delat allt, och jag har både vunnit och förlorat mig själv på ett sätt som jag inte visste var möjligt....

och....och...och....jag saknar henne så....
vi säger "snart, snart, snart igen!!!"
men jag bara önskar snart vore nu....

♥ i miss you! ♥

___________________________________
uppdatering:

jag gjorde riktigt bra ifrån mig här hemma faktiskt...tills nu... tills jag kröp ner i sängen, i ihopsnurrade lakan och luktande kuddar, ringde hem och pappa svarade och sade "har hon åkt nu?" med en mjuk röst... det kom mest bara ett litet pip som skulle föreställa et "ja" då... och han fortsatte med hur bra det var att jag hade "en vän...en..en hjärtevän". och hur han tyckte om henne, och om hur det skulle bli bra, och om hur det viktigaste var att vi hade det bra. och om vart han tyckte vi skulle åka och se nästa gång hon kom...
pappa som tycker jag ska skaffa en pojkvän egentligen ochbli som vanligt..
det gick inte så bra efter det... var tvungen att prata klart fort med min lilla, pipande röst.. och nu fläckar tårarna tröjan hennes på nallens mage.. och jag vill inte gå ut i solen.

ett semestervykort

2007-04-06T12:19:00.000+02:00

jag tänkte bara meddela att jag lever och mår bra.
jävligt bra!
och det gör baby åxå last time I checked..vilket var nån minut sen.

solskenshälsningar från kärlekslandet...
T.

och aaaaaandaaaas.......

2007-04-02T19:01:00.000+02:00

man märker att man är nervös och distraherad t.ex. när man lyssnar på mp3 utan att sätta på mp3'n...
nu är hon i sverige!!!
och ska klara sig helt på egen hand igenom 2 bussbyten och 2 tågbyten.
och jag går runt inne i mitt rum fram och tillbaka med mobilen i handen...
jag borde passa på att föda barn nu, inte för att jag är gravid, utan för att jag krystningsandas helt perfekt hela tiden...

jag tror jag ska städa korridoren nu, för rummet har jag redan städat...två gånger.
sen kan jag ligga lite på golvet och pipa ett tag tills klockan börjar närma sig 10 ikväll då jag ska försöka bli cool igen och åka och hämta upp henne på stationen.

3 timmar och 18 minuter kvar

ännu ett sånt där fantastiskt lill-syrre citat

2007-04-01T13:37:00.000+02:00

Lillasyster till sin bästis:

Lillasyrran: I påsk kommer min storasyster hem med sin flickvän!
Kompisen: oj!!!!...är hon BÖG?
Lillasyster: *stolt* Nej, hon är flata!

förövrigt har hon gått runt till hela sin skola på eget bevåg och talat om för alla att man visst kan gilla någon av samma kön. det kommer vara världens mest välinformerade lågstadieskola, och det är min lillasyster som gör det. jag är stolt!

och imorn kommer hon, Baby!
jag försöker lugna mitt pirr i magen genom att ringa runt och koordinera och informera halva sveriges länstrafik, samt sj.
sådant jag inte ens visste om att jag kunde, eller visste hur man gjorde.
tydligen så vet jag det. eller så är motivationen bara väldigt hög i kombination med dinosauriefjärilar i magen (de små söta citronfjärilarna är long gone nu).
jag har hört att man växer med utmaningar..
och man är inte modig om man inte är rädd...

på tal om att jag aldrig bör bli svenskalärare...

2007-03-30T11:20:00.000+02:00

Jag skulle behöva någon som talar om för mig vilka meningar man bör lära ut till någon som försöker lära sig ett nytt språk...

det finns alldeles för många meningar i världen för att jag ska komma på en normal en när frågan kommer om att jag ska säga något på svenska - vad som helst!

jag behöver ett ämne!!!! (ett säkert, neutralt, ämne)
det blev liksom extra tydligt när gårdagens undervisning spontant bestod av meningar som "jag vill slicka upp dig i brygga"
...vi kan ta det som att jag inte klarar av för stora mått av valfrihet helt på egen hand, och åxå som att det kan finnas tendenser på att jag är sexuellt frustrerad...
det var inte allt för länge sedan som jag var alldeles otroligt pryd och alla ord som skulle kunna betyda någonting hette "beeep".
någonting har hänt.

jag inser att jag inte skulle passa för en karriär som svenskalärare om inte kursen hette "swedish language and porn - expressions for beguinners"

förslag på vad man faktiskt bör lära ut emottages tacksamt....
jag behöver något mellanting mellan kinky och beställa kaffe, och min kreativitet verkar ha nischat in sig lite fel just i stunden...

jag har fjärilar i magen

2007-03-28T18:13:00.000+02:00

..och jag tror att det är sådana där gula små saker - citronfjärilar, för det är lätt, pirrigt och som solljus i flytande form!

och jag tror det är våren.
energin är tillbaka, och jag bär ljudet av ett fnitter innuti.
det kan förståss påverka att jag är kär åxå.
och att allt som jag kunnat tänka på idag är hur hennes tunga känns i min mun, och hur jag aldrig har blivit kysst och kännt så som jag gör nu.
hur jag trodde att jag förlorat möjligheten till det, att tid och rutin tagit överhanden.
och hur fantastiskt det känns att ha fel, att bli totalt förlorad bara av känslan av hennes läppar mot mina.
och så kan det påverka att det idag är fyra dagar kvar tills jag hämtar upp henne på stationen.
fyra dagar.
fyra.

och i min hand håller jag kurskatalogen och vet att jag är totalt fri att välja precis vad jag vill i hela världen till nästa termin! eller i alla fall vad jag vill i hela stan, eller på universitetet. men det känns fullt tillräckligt! fria terminer verkar vara fantastiskt bra!
och jag funderar på om jag ska bli så där klyshig och välja genusvetenskap.
och jag tror att jag ska bli just så klyshig.

och jag hade på mig min egengjorda homo-sweet-homo tee i skolan idag. och jag fick lite blandade sorters blickar och leenden, och det kändes både konstigt och kul. och lika bra att få det totalt over and done with för de som ännu inte förstått. hur de nu inte gjort det...

och....det är en väldigt bra dag idag!

it's all about the pants!

2007-03-25T14:23:00.000+02:00

imorse vaknade jag upp (okej klockan var kanske ett...) med ett konstigt behov av att leta fram mina gamla tighta tjej-jeans ur garderoben. de som ligger där allra längst in och har vägrats tillträde till världen utanför på över ett år nu.
hmm..tänkte jag, vad är det här för konstigt craving som uppstår så här en söndag i slutet på mars??
men, tänkte jag vidare, det är okej att experimentera lite. det betyyyyyder ingenting. och så tog jag på mig de tighta tjej-jeansen och gick iväg till tvättstugan.*
och det var där, mina kära bloggläsare, som insikten slog mig.
I was walking like a girl!
like a regular straight girl...
jag stannade upp och provade igen.. och där var det. den där tjejiga gången, svängande höfter, annorlunda steg.. den som försvunnit totalt bortom räckhåll lately. det som jag knappt ens kan när jag försöker, om jag inte tänker på det hårt och mycket. det var tillbaks, within a second, and I couldn't stop it.
det som hade börjat på skoj, att lägga sig till med lite flatigare gångstil när baggyjeansen åkte på, för att leka lite, för att provocera pappa lite, och för att det bara var kul, hade succesivt tagit över, and I didnt mind it. at all. förvåning hade uppstått när jag insåg att det inte alls var så lätt att do the walk of straight när jag försökte lite senare, men förlusten kändes inte speciellt stor. I liked this way better.
but, what had been lost for months and months now, was back in full strength..and I couldn't controll it...

jag sitter och tittar på mina byxor, och undrar vad de skulle säga om de kunde tala....
det är kläderna som gör mannen är kanske inte ett talesätt för intet..
it's all in the pants..vi tror vi har valfrihet och kan styra våra egna liv... men vi ska inte underskatta the power of our dear friends - the jeans...

___________________________________________
*don't worry, det hela kompenderades för dagen med boxershorts under för att väga upp. man ska inte experimentera för mycket på samma gång. det kan vara farligt har jag hört. small steps, small steps... och imorn åker baggiesarna på igen.

lördag

2007-03-24T18:01:00.000+01:00

ledsen
förvirrad
ont i magen

...alla dagar är inte bra dagar...

stoppa ner mig i sängen, dra täcket över huvudet, krama mig och viska att allt blir bra snart igen. alldeles jättesäkert. alldeles jättebra. lova det.
någon?

lite klarifikation

2007-03-21T19:50:00.000+01:00

appropå att jag tröttnar på att skriva försvarstal på förra inlägget tänker jag bara klargöra några små punker här innan jag lägger ner ämnet för stunden:

- förra inlägget bör läsas med humor och en gnutta ironi, samt en medvetenhet om att ibland är man trött och skriver ur känsla - om en princip, inte ur benhårda livsregler och synsätt

- jag har ingenting emot straighta killar. bara när de inte förstår att jag inte vill ligga med dem efter att jag har förklarat varför jag inte vill det

- jag tycker det är lika tröttsamt om en tjej försöker tjata sig till sex. nyckelordet är "tjat"

- ibland tycker jag om att kategorisera för att det är KUL. för att jag gillar att överdriva stereotypier för skojs skull, och för att jag kan driva lika mycket med vilken kategori som helst, liksom jag absolut kan driva med mig själv och min egen kategori. det är på skoj. jag tänker inte på människor utifrån kategorier egentligen, och jag tror inte på kategorisering. lika stor variation mellan som inom lär finnas

- jag tror sexdriften följer normalfördelninge för alla kategorier av människor, och säkerligen av djur åxå

- flator ser inte per definition ut på ett stereotypt "flatigt" sätt. vi ser alltså inte alla ut som 14åriga pojkar och har inte överskott på testosteron/underskott på östrogen. vi ser olika ut. tjejiga, killiga, androgyna - just the same as anyone else. liksom hormonnivåer kan vara skiftande hos vilken annan människa som helst, och straighta tjejer inte per definition har höga klackar, långt hår och rätt läppstift.

- huruvida man uppskattar vissa kroppsdelar, t.ex. en snygg rumpa, schyssta bröst, en fin mun(eller vackra händer, sexiga armbågar eller vad det nu kan vara) har inget att göra med vilket kön man identifierar sig med eller sexuell läggning. det handlar snarare om personliga preferenser.

- alla sidor är bra sidor. inget rätt eller fel finns mer än för den individuella människan som känner efter hur just den fungerar.

- en av mina bästa vänner är straight. och kille. och jag respekterar honom, precis som han är. det ni! det trodde ni inte va? ;)

övriga frågor om vad jag står för, hur jag tänker, och vad som är ironi respektive blodigt allvar emottages och besvaras vid akut behov i kommentarsutrymmet i detta inlägg.

tack, men jag är lesbisk...

2007-03-18T19:34:00.000+01:00

ibland är jag extra glad att jag gått över till the good side...
t.ex. när killar från förr hör av sig med booty-sms mitt i natten och tror att man genast tackar sin lyckliga stjärna och rusar dit in a hurry...
in short...
A: vad gör du inatt? tänker på dig..
Jag: jadu, inatt sover jag har jag tänkt.. det var ju kul att du tänker på mig, och du får ha en så bra kväll! jag har förresten skaffat flickvän. så det har hänt lite sen sist.. ha en fin kväll!
A: oj, det låter så! jag är full, men ville gå upp till dig.. ville ha din närhet...
Jag: haha, jo det har hänt en del. eh...smickrad över din önskan ;P men som sagt, jag har gått över till andra sidan. ha en fin kväll!
A: det är så sjukt.. när du säger så vill jag ha dig ännu mer..
(men jisses..ge upp!!! jag har sagt nej 2 gånger trevligt nu...räcker det inte?)
Jag: haha, det kallas flat-effekten ;P ...tack för förfrågan, men jag är alltså Lesbisk. Såatte..ha en trevlig afton

Jag undrar hur han tänker..om jag när han har sagt att han vill ha mig för TREDJE gången kommer säga "men jahaaaa - nu var det ju så att jag var homo, men om DU vill ha mig ÄNNU mer för att jag är flata och inte vill ha killar överhuvudtaget längre, och inte dig heller- men DÅ så - klart jag springer ner och fuck your brains out! det finns inget så sexigt som en kille som försöker tjata sig till sex - here I come!"
Jag hoppas han skäms lite i sin bakfylla haha, och jag kommer flina lite drygt nästa gång jag går på honom i trapphuset..
Jag tycker det är lite synd att så många av de flator jag känner inte umgås med några straighta killar överhuvudtaget..men jag kan ju inte säga att jag inte förstår dem som fan..
jag vill inte säga "boys are stupid - throw rocks at them"...men kanske något mjukare? typ snö??

fast jag vet...det finns schyssta, straighta killar åxå.. jag känner typ...eh....3?

1 månad

2007-03-16T09:19:00.000+01:00

idag...
idag är det precis en månad.

en månad sen jag befann mig mitt i världens skakigaste kram mitt på ett golv på en flygplats. en månad sen jag fick se hur hennes ögon ser ut på riktigt, på riktigt som när man bara tittar i dem och världen försvinner bort.. en månad sen som hennes hand försiktigt fann min i mörkret. en månad sen som hon drog över mig till sin säng. en månad sen som bara var tvungen att kyssa henne trots att jag var hur nervös som helst, bara för att jag inte kunde ligga så när henne utan att kyssa henne. en månad sen som jag kysste henne för första gången och allting bara föll på plats och jag glömde bort allt annat i världen. en månad sen jag somnade med ett leende och henne i mina armar och vaknade precis likadant..

Idag är det en månad sen.

Baby, I ♥ you!
so so much.

på tal om glädjeämnen och svackor i vardagen

2007-03-14T20:59:00.000+01:00

idag hittade jag ett brev i brevlådan. jag har blivit en av 6000 slumpmässigt utvalda personer att fylla i en enkät om syskon.
vanliga människor slänger nog mest sådant i brevlådan - men alla ni som läst min lista om quirks förstår så klart att det är dagens glädjeämne. nu har jag hela sex sidor jag får kryssa alternativ på! det kan låta lite knäppt, men tänk på barn och pysselböcker. ungefär så.

mindre kul är det till exempel när man har redovisning på ett dysfunktionellt grupparbete på universitetet. de två i gruppen med specialkunskaper inom området vi skrivit om sjukskriver sig, gruppmedlem nummer tre har social fobi - och jag som inte gillar att prata så där värst mycket framför okänt folk, och inte känner till så där värt mycket om området, typ får ta det själv.
inte heller är det så kul när det dysfunktionella grupparbetet får helkomplettering med undantag på den delen som jag har skrivit, som får bra betyg. men eftersom det är ett grupparbete, och min grupp inte skött sina delar, så har jag en jävla massa kompletteringar framför mig. och absolut ingen tid i världen kan tilläggas. eller energi.

jag vet inte om det är pinsamt eller komiskt heller, att jag råkar tillrättavisa våra två föreläsare inför hela klassen.
när de i vanlig ordning inte lyssnar på de som redovisar, utan sitter och tisslar och tasslar sinsemellan om saker som bara föreläsare vet, råkar jag tydligen pausa hela redovisningen, titta på dem och säga lite för högt "lyssnar de där två överhuvudtaget?". Varefter de tystnar och förvånat sätter sig upp och håller tyst och lyssnar.
Det var lite pinsamt eftersom alla andra brukar låtsas om som att föreläsarna inte stör, och eftersom jag är den som helst inte säger någonting alls i klassrummet. Och eftersom jag satt där i trasiga jeans och keps inomhus och tillrättavisade två i övre medelålder, kostymklädda universitetslektorer framför 40 andra personer.
det var just inte meninger, det mest bara hände och jag blev lika snopen själv.

det var åxå lite komiskt av just samma anledning.

mental age 3

2007-03-13T07:49:00.000+01:00

and then i fought with Baby last night...
one of these figths when you know you should just stop, and you know you are being all stupid, and yet for some reason you just hear yourself not shuting up. and you hate yourself. totally. it's like being a tired kid...you cant stop even tho you wanna, so much...
and I really hate fighting. and with her..I don't ever wanna...I mean - I just think of her, and I wanna bring down the stars, make her smile and feed her ice cream...
I should have a license to use the phone.
something that told me "no, you can't you are over-tired and stressed and you will not be good at this tonight"...
at times like these it is extra hard being far away.
'coz I really just wanna sit her down on my bed, look into her eyes, say "I'm sorry-sorry" and hug her tight until it all goes away..

Queer 1 year

2007-03-12T18:13:00.000+01:00

idag på dagen är det precis ett år sedan jag kom ut för första gången.
för mig själv, och för en inte ont anande killkompis.

egentligen borde jag fira in med champagne och tuttårta
men jag nöjer mig med att gå runt och bara vara stolt inne i mig själv och minnas lite och tänka efter.
jag funderade ett kort tag på att köpa små godisbitar och dela ut till min handledningsgrupp (dagens aktivitet) med orden "idag fyller jag 1 år", men insåg rätt snart att det antagligen skulle låta som jag var med i typ anonyma alkoholister (och inte oanonyma flator) eftersom de faktiskt inte vet någonting om det hela, och de antagligen skulle bli rätt förvirrade av min förklaring då jag tror de antagligen aldrig haft behov av att fira sin sexualitet.

jag är faktiskt jättenöjd.
och stolt.
och trots att året som gott har burit med sig minst lika många gråa dagar som regnbågsfärgade, och trots att jag ibland varit helt slut över både det ena och det andra och mest farit runt som en vilsen tumvante i en höststorm, trots långa och konstiga diskussioner med far min, och darrande ben varje gång man skulle säga orden "eh..jo..jag är flata" både här och var - trots allt sådant och ännu mer, så har det här året varit ett av mina absolut bästa.
I would so jump out of the closet again any day!

det är faktiskt asbra att vara flata!
you should be it too om du inte redan är det ;)

för det var så fint

2007-03-09T10:44:00.000+01:00

igår var internationella kvinnodagen.
och min pappa, den mest oromantiska person jag känner i världen, gick och köpte en rosa ros till mamma.
det är sånt som får mig att tro lite mer på världen!

för att jag blev utmanad...

2007-03-08T19:05:00.000+01:00

Jag har blivit utmanad av frökenT

[Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.]

my quirks then...

1. jag kan inte stå emot en utmaning ;P
och om någon dares me, eller säger "du kan inte.." så kan jag inte låta bli.. oavsett om det är saker som att t.ex. ta reda på om det ekar innuti en tvättmaskin, eller se om man kan få in en pet-flask-botten i munnen (OBS 50cl..jag är inte dum..heh..och det gick inte nej..)

2. första gången jag hoppade i en vattenpöl var jag 20-någonting... jag råvägrade som barn, och som vuxen kom jag på att jag faktiskt aldrig gjort det, och undrade om jag missat något essentiellt där i barndomen. något som skulle vidga mina vyer och göra mig till en större och lyckligare människa. det visade sig att jag mest hade missat att bli blöt..inte mer än så.

3. jag kan inte säga resuRs, broRsan, foRt, boRt..och andra sådana ord..för det låter mer som resuss, brossan, fott, bott när jag försöker... det är typ den enda dialekt jag har.. jag var jätestolt hela mitt öländska liv när alla sade till mig att jag inte hade någon dialekt. sedan flyttade jag hit, och Sweetie-M fnittrade gott, men kärleksfullt, åt att jag visst hade det, och kallade mig för "talfels-bruden"..sen gick jag på stan och övade för mig själv som små mantran... "resuuuurrrrrsss"..så kanske är det någon som kallar mig för "psycho-bruden" nu istället..det vet jag inte. och det funkar fortfarande bara ibland..när jag försöker allt jag kan...resuRs..resuRs..resusss..fan...

4. när jag dansar, dansar jag helst med händerna i fickorna, och blundar...

5. får jag välja så äter jag helst efterrätten före maten (om man nu ska äta efterrätt), för jag tycker den smakordningen känns mer rätt, och ketchup passar förövrigt till allt. och grekisk sallad gör sig egentligen allra bäst liiiite lite lagom micrad. och jag skakar alltid ut kolsyran ur alla drycker.

6. jag blir glad av att fylla i listor och formulär. bara för sakens skull. till och med scb-undersökningar, körskoleprov och multiple choice tentor blir roliga bara just för att man får kryssa. jag tycker inte om att skriva listor, men det är kul att kryssa..

Nu utmanar jag följande personer att göra detsamma:
hmmm..kanske...garmonbozia, ajja, ze7en, vreni, I'm not jesus och baby?
(vill säga torpan åxå..men du har väl slutat..?)
och alla andra som vill, ni får åxå vara med, såklart ;)

gotta work on my distant and aloof attitude obviously ;P

2007-03-07T16:15:00.000+01:00

och så kommer han uppsmygande där bakom, föreläsaren...
han har sin kollega med sig, och jag tänker "nej...inte idag..jag orkar inte".. och jag har fortfarande ingen bra ursäkt eller förklaring på lager till varför jag inte har ett litterärt mini-verk i fickan till honom. och jag är trött, har ont i huvudet..och vill inte...
jag gör mig dryg, och otillgänglig..så mycket jag bara kan. näsan i vädret, fuck-off attityd i ögonen, tonårssteg i benen, händerna i fickorna.. - jag skulle inte ens prata med mig själv där och då.
men jag ser det på honom, i hans ögon, när han vänder sig om...he's gonna talk to me...
och jag vet att jag är varken dryg eller otillgänglig.. och jag kan antagligen inte säga fuck off med ögonen för jag gillar människor..(även om jag inte är vrålförtjust i just honom just nu)
och jag vet att det antagligen syns.

så han kryper upp, så där nära så han nuddar mig, och frågar med den där rösten som är intresserad av det jag skriver, och jag kan inte hålla ens fejk-attityden längre. utan blir artig och försöker förklara utan att förklara, eftersom det är hemligt och min kompis går bredvid.
och jag förstår inte varför han bryr sig?
han borde verkligen inte tycka om mig. jag är så otroligt ointresserad av hans ämne och det syns på varje centimeter av mig...

och i övrigt har förresten främmande människor börjat prata med mig bara så där.
typ mammor med barnvagnar, utbytesstudenter och annat folk.
bara appropå ingenting.
det är något konstigt med folk just nu, eller så är kanske klimatförändringarna att skylla där med. fast mer som i att det är på väg att bli vår.

det är egentligen rätt så trevligt. jag bara önskar att jag hade mer tid och energi att prata med dem.
och min jag-orkar-inte/hålla-folk-på-avstånd-attityd, som ska köpa mig lite tid till tiden återvänder till mig, verkar det ju inte vara just så mycket bevänt med..