när man inte tänker på det...

råkade stöta på tjejen på tågstationen på vägen hem, av misstag haha..
det var faktiskt inte alls meningen att flirta med henne.. men hon tog det så, och jag hakade på, rätt nöjd ;)
hon stod o kollade på mig när jag gick förbi. jag tänkte att det nog var mina baggy trekvartsjeans hon kikade på, och mina stora headphones. hon var rätt tjejig, så jag tänkte att hon nog himlade med ögonen inom sig åt hur jag var klädd. men brydde mig inte så mycket...

sen så kom tåget, jag hade så attans tunga väskor och tänkte att det skulle vara mycket smidigare om jag gick på sist. man är inte så snabb av sig med en hel sommars packning i väskorna.
så jag vinkade fram henne, den där gesten..typ "damerna först" haha, nee då, så tänkte jag absolut inte, men typ "den" gesten i alla fall.
oh vilket sött leende jag fick då! ett sån där leende, som man ler när man blir glad och intresserad/smickrad och försöker allt man kan för att inte le för att se lite cool och obrydd ut, men som man bara inte kan stoppa.. ett sånt, snett leende fick jag ;) jisses vad nöjd jag var! flinade tillbaka som det var hela tanken med det hela, att låta henne gå först för att hon var så attans söt haha. men söt, var hon!
sen kikade hon på mig massor, till synes i smyg, när jag gick förbi hennes plats, extra många gånger, bärandes mina supertugna väskor som om de vägde nästan ingenting.
haha, shit vad basic man är ibland!!

med det var både kul och komiskt, så why not liksom...
men man kanske borde flirta mer omedvetet, jisses vad lätt det gick då liksom! sooo much smoother än när man sitter och funderar i en kvart om man ska våga sig fram till tjejen där borta, och hur man ska säga hej, och vad man ska säga sen...etc etc...
it really need not be that hard ;P