i saknad. igen.
imorse vaknade jag i min egen säng i min egen stad igen. för första gången på 3 månader.
allt är precis som när jag lämnade det, men ändå så annorlunda.
då ville jag inte åka.
nu känns det ännu inte som hemma, men det kommer...
nu har jag tre sängar i vilka jag sover tryggt i ute i världen.
den två meter bakom mig är den allra mjukaste och mysigaste, massor med kuddar och känns som att sova i himlen (trots billig ikea-kvalitet). det hjälper inte i alla fall. jag vill inte!!
tänk vad avstånd kan göra med två flickors nätter...
den ena kastar sig av i oroliga drömmar hela natten och somnar först frammåt morgonkvisten, utmattad.
den andra vaknar frysandes, letandes efter mig, ropandes mitt namn mittemellan dröm och verkligehet...
jag saknar nu. jättemycket,
det är mer än kärlek. det är så mycket.....
och jag behöver henne.
verkligen behöver.
det är stort.
jag vill ligga i hennes lite hårda säng och slutligen ha ungefär 20 centimeter att sova på för att hon följer efter mig i sömnen tills vi båda ligger ihopklamrade på kanten med väldigt lite täcke.
jag vill fånga upp henne när hon har fall-drömmar och lugna hennes sovande kropp och själ...
jag vill vakna upp mitt i natten med hennes mjuka bröst mot min kind, kyssa de allra bästa läppar jag nånsin mött och somna om. trygg, nöjd, lycklig. i vetskap om att när vi vaknar har vi en morgondag tillsammans, den bästa oavsett vad vi gör med den.
bara för att jag får dela hennes andetag.
jag trodde verkligen inte på att sånt här fanns innan jag träffade henne.
nu gör det ont i hjärtat igen. och jag går tillbaka till min säng, drar täcket tight omkring mig flera varv, och läser hennes sms igen....
allt är precis som när jag lämnade det, men ändå så annorlunda.
då ville jag inte åka.
nu känns det ännu inte som hemma, men det kommer...
nu har jag tre sängar i vilka jag sover tryggt i ute i världen.
den två meter bakom mig är den allra mjukaste och mysigaste, massor med kuddar och känns som att sova i himlen (trots billig ikea-kvalitet). det hjälper inte i alla fall. jag vill inte!!
tänk vad avstånd kan göra med två flickors nätter...
den ena kastar sig av i oroliga drömmar hela natten och somnar först frammåt morgonkvisten, utmattad.
den andra vaknar frysandes, letandes efter mig, ropandes mitt namn mittemellan dröm och verkligehet...
jag saknar nu. jättemycket,
det är mer än kärlek. det är så mycket.....
och jag behöver henne.
verkligen behöver.
det är stort.
jag vill ligga i hennes lite hårda säng och slutligen ha ungefär 20 centimeter att sova på för att hon följer efter mig i sömnen tills vi båda ligger ihopklamrade på kanten med väldigt lite täcke.
jag vill fånga upp henne när hon har fall-drömmar och lugna hennes sovande kropp och själ...
jag vill vakna upp mitt i natten med hennes mjuka bröst mot min kind, kyssa de allra bästa läppar jag nånsin mött och somna om. trygg, nöjd, lycklig. i vetskap om att när vi vaknar har vi en morgondag tillsammans, den bästa oavsett vad vi gör med den.
bara för att jag får dela hennes andetag.
jag trodde verkligen inte på att sånt här fanns innan jag träffade henne.
nu gör det ont i hjärtat igen. och jag går tillbaka till min säng, drar täcket tight omkring mig flera varv, och läser hennes sms igen....
posted by Mio at 11:35 fm
3 Comments:
Finns det ngt starkare än kärlek mellan två tjejer..?! Ngt som gör mer ont..!? ...
Vänta här nu. Skulle lesbisk kärlek vara starkare än heterosexuell kärlek. Okej... Då vet jag.
hey hey...
jag tror att kärlek mellan alla sorter kan vara like stark eller lika svag. jag tror det beror på individerna i kärleksnystanet. men jag kan tänka mig (bara mina tankar dock, nada mas) att kärlek mellan två tjejer kan yttra sig starkare, pga att tjejer i regel visar mer emotionalitet. det betyder inte att de känner mer, däremot att de vågar hänge sig till att visa mer. ibland. med vissa. (roller, uppfostran, etc etc).
men jag kan tänka mig även att det finns fler undantag än det finns regler, från alla håll. så som det allt som oftast är.
who knows.
Skicka en kommentar
<< Home