inte den här gången åxå...

ibland funderar jag på om jag faktiskt är på väg att bli vuxen...
jag gråter ut mot flickvännens axel innan jag gör det mot mammas, jag förstår att det finns folk som bemöter mig illa för att de ser hur mitt hår och mina byxor ser ut, och att det finns folk som bemöter mig väl för att de ser vem jag är, jag har börjat sluta tro på att andra och världen fixar saker åt mig varje gång jag behöver det, och börjar förstå att det är jag som måste fixa det helt själv. även när jag inte vet hur man gör.

den 19e augusti bär det åter av mot tyskland!
sj bestämde sig att man inte åker på söndagar och tog bort den avgången vi hade tänkt använda för att ta mig till flyget.
enda möjligheten som fanns alla färdmedel utom möjligtvis taxi 50 mil, alternativt warpning till flygplatsen, är att landa i stockholm dagen innan och hitta någonstans att sova där.
så nu ska jag ringa och säga "förlåt så mycket men jag kan inte komma på ditt bröllop för jag måste åka 1 dygn tidigare" till en kompis, som jag iofs aldrig träffar, men ändå lovade bort mig till. och sen ska jag komma på vart man sover när man sover i stockholm.

jag lyssnar på sia - breathe me (alltid sia - breathe me), och försöker tänka på att oavsett om jag hamnar på stockholm central med min jacka som kudde, så kommer jag komma till tyskland, och jag kommer få kyssa de finaste läpparna jag någonsin sett och jag kommer få somna till andetag av mågon jag älskar. och att då får det vara värt det.
och jag försöker tänka på att en gång i tiden gick jag runt och tänkte att "ååååh vad jag önskar att något kunde HÄNDA" och att nu för tiden händer det saker hela hela tiden.
.....men jag önskar ändå att det bara kunde vara lite lite lättare ibland.

dessutom jobbar jag tydligen 52.5 timmar den här veckan. jag har ont i halsen. och är trött...

cut me some slaaaaack.........

i en annan del av världen vet jag att någon är lycklig dock, och att allt jobbar för. och det, det gör mig superglad i alla fall!