man är inte odelat vackert...

...när man ligger i sängen nedstoppad till hakan i sitt kalla rum och gråter tills man nästan inte kan andas, och somnar av utmattning flera timmar senare.

några mil ifrån, rätt så många och oändligt många just denna natten, ligger min Baby i ett rum som vi betalat 650:- för för natten, och som är 5 kvm stort, och kan inte heller sova.

och allt man vet är att tillsammans skulle man somna på 5 minuter, inte frysa mer, och inte jagas av alla nattens tankar. tillsammans finns bara det som är bra. tillsammans kan vi göra allt, och alla läskigheter krymper och blir stora som små russin och ungefär lika hotfulla.

men nu är hon i tyskland.
och jag fryser i mitt rum och i mitt hjärta.
kanske blir det mer blogg nu, för det gör så jävla ont och jag måste överleva.