(¯`·.¸¤’..:: life according to tess, a queer kind of fairytale ::..’¤¸.·´¯)
04 mars 2008
den lite sena uppdateringen
mensen hade den goda smaken att vara exakt en vecka försenad, vilket gav oss två dagar freedom, och lät oss precis passera den magiska gränsen av ETT ÅR ostörda och lyckliga.
ett år. i min värld borde jag få medalj för det och jag antar att jag på något vis har passerat någon gräns. det är lite vuxet... och det är väldigt stort. det är väldigt mycket längre än jag någonsin gjort. och jag har lärt mig tillit, kärlek och att ta emot, inte bara ge. det är fortfarande förvirrande, det här med att vara "tillsammans"... men jag har den bästa följeslagaren, och vi lär oss tillsammans. jag har funnit min första och största riktiga kärlek. jag vet vad "älska" verkligen betyder. och det är större och mer än jag hade hoppats få ut av livet. så jag klarar mig utan den där medaljen. jag är nöjd och skiner ändå. vi pratar stora tankar och stora saker. och den dagen jag gifter mig är du bjuden på mitt bröllop. men det är i alla fall ett litet tag till tills dess ;)
nu till allvarligare saker...
jag funderar på att göra slut. inte med Baby, aldrig.
men med den här bloggen. kanske är det inte slutet, kanske är det bara en paus. ibland behöver man sådana har jag hört, för att man ska hitta tillbaka till varandra. den här bloggen har fyllt många funktioner, och var en av mina allra närmsta vänner under lång tid. och gav mig dessutom chans att träffa många nya vänner som har kommit ännu närmre. i den här bloggen föddes jag i mitt liv som homo. jag andades, våndades, hoppades, väntade, och lyssnade med den och med er. men just nu är inte just den här, det jag behöver. inte nu, inte längre. bloggen har ändrats, villkor har ändrats, och jag behöver något annat. både bloggen och jag är på andra ställen i livet än när vi träffades. vi växte, och kom ut båda två. för mig var det bra, för bloggen kanske en stund till i garderoben hade behållt vår vänskap ett lite längre tag. vi växte ifrån. kanske är det inte slutet, kanske är det en väntan. kanske ses vi någon annanstans i cyberrymden eller under den rymden som bär verkliga stjärnor. ibland förtjänar en bra vänskap att släppas fri istället för att envist hållas fast vid. och det är dags att säga tack och förväl just här. men det har varit två fina år! och en väldigt bra tid.
tack, bloggen, och tack alla ni som följt med. det har varit en ära att få dela mina tankar med just Dig!
vill du ta och komma lite nu? alla dina släktingar har kommit...ömmande bröst, hormoner, ont i magen, den-mindre-fina-hyn, etc etc.... och jag..eh...saknar dig... det är en lögn det där att fint folk kommer sent... fint folk kommer on time! så kom..kom...kooooooom.....
jag ska åka till tyskland på fredag och fira 1 år. så snälla rara, kom inte just då....
året var 2007 1. gjorde du något i år du aldrig gjort förut? - jag gjorde den mest vågade av mina flataskapader någonsin, och jag vågade satsa och känna, och VISA att jag kände. jag inledde en relation...a big one :P
2. höll du några av dina nyårslöften? - jag tror ett löfte jag hade var att jag skulle våga mer, och göra saker jag ville, och inte fega ut av rädsla. och jodå, det hölls bigtime
3. blev någon / några av dina vännen föräldrar i år? - nej, och snälla vänta med det ett tag till...
4. dog någon som stod dig nära? - morfar
5. vilka länder besökte du? - tyskland ;P
6. är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008? - Baby i samma stad, och i samma lägenhet helst?
7. vilket datum år 2007 kommer du alltid att minnas? - 16 februari
8. vad är det största du gjort 2007? - trättat Jenny
9. största misstaget? - ........jag lär ju ha gjort misstag....big ones.....hmmm......att acceptera pics10 viruset? :P
10. har du varit sjuk eller skadat dig? - int' så farligt
11. bästa köpet? - flygbiljetten i februari. helt klart. och jennys julklapp i år =)
12. vad spenderade du mest pengar på? - flygresor....:/
13. gjorde någon dig riktigt glad? - många! de som växer och finns till där bara helt så där, fast man inte ens bett om det, och bara ställer upp på olika sätt och vis. som man blir så glad över och bara vill krama på massor
14. vilken låt kommer alltid att påminna dig om år 2007? - i'll go the whole wide world - wreckless eric....årets themesong. och chasing cars - snowpatrol...
15. var du gladare eller ledsnare i jämförelse med tidigare år? - både och. gladare men när jag var ledsnare var jag antagligen mer ledsen på riktigt...fast av en gladare anledning?
16. vad önskar du att du gjort mer? - förebrett för kommande uppsats.....träffat min familj
17. vad önskar du att du gjort mindre? - stressat!
18. hur tillbringade du julen? - med min Baby och min familj på ett vindpinat öland
19. blev du kär under 2007? - yep. bigtime.
20. hur många onenightstands? - noll! faktiskt....
21. favoritprogram på tv? - 2007 var året jag nästan inte såg på tv alls.
22. hatar du någon nu som du inte hatat i början av året? - jag hatar ingen. men jag tycker otroligt mycket mindre om SJ...
23. den bästa boken du läste i år? - heh....harry potter 7...?
24. största musikaliska upptäckten? - att jag kunde stämma en gitarr på gehör? ;) tills jag fick höra att jag inte borde kunna det för att det är svårt...
25. något du önskade dig och fick? - kärlek. av den sort jag inte ens trodde fanns..
26. något du önskade dig men inte fick? - ..........i dont think so.....
27. årets bästa film? - pass
28. vad gjorde du på din födelsedag? - firade hemma med familjen och Didde, och Åsa. överraskades av min ålder, gladdes över oväntade grattisönskningar och var ledsen över viktiga sådana som saknades. pratade med Baby i telefon mitt i natten på ett golv, och kom över (lite) min 25års fobi
29. finns det någon som gjorde ditt år ännu bättre? - Jenny ♥, så klart. utlandstelefonkort, ryanair och Kim. hon är bra!
30. vad fick dig att må bra? - att vara kär och hög som ett hus
31. vilken kändis var du mest sugen på? - Kate Moennig
32. vem saknade du? - baby. och sweetie-m
33. de bästa nya människor du träffade? Jenny, Kim, Punaniii, och en annan del av mig själv
vad ÄR det egentligen med kombinationen kärleksbrist, mens och chocklad??!!
har visserligen glömt bort att äta idag åxå, men chokladcravingen är HU-UGE.... självklart har jag med stundande akuta behov endast clementiner och morötter hemma. inte för att jag brukar ha choklad hemma, men ändå....något bättre lämpat hade ju kunnat finnats i mina förråd...
jag har lyckats egentligen skriva hela min hemtenta (fast det enligt principerna bara ska klassas som utkast i det här stadiet...), läst 150 sidor in i boken som än så länge inte känns riktigt rätt, och sett mer på tv de senaste 3 dagarna än jag antagligen gjort det senaste kvartalet, visserligen har jag uppackning av resväska kvar, men jag har ändå för mycket tid för saknad över...
vi har lyckats få tag på en sån där fin och billig biljett, så nu vet jag att det bara är 37 dagar kvar tills jag ser Henne igen. men å andra sidan räknade jag just efter och upptäckte att det är TRETTIOSJU dagar kvar, och alltså en halv evighet, när man både vill och behöver nosa på hennes mjuka hud nu-nu-nu.
Jag gråter inte, men jag kan fortfarande inte somna, tiden är evighetslång, och jag är aldrig hungrig mer än den hunger som bara hon kan ge lättnad till.
inga tårar idag. men då har jag snyftat i 3 dagar redan (ja, en dag i förskott åxå.....)
...fast jag kan fortfarande inte somna på nätterna....det värker ständigt i hjärtat och pirrar i kroppen på ett sånt där "jag-måste-haaaa"-sätt, jag är inte hungrig och kommer bara på att jag måste äta när huvudvärken kommer. och när hon ringer så trycker jag telefonluren så tätt emot örat att det nästan gör ont, fast det märker jag inte ens. för jag behöver ha henne nära...
all tid är väntan.
jag pratar, och pratar och skriver tenta för att försöka få dagen att gå. men ännu har vi ingen biljett bokad eller ett datum att vänta på. så jag vet inte hur många dagar jag ska vänta än..... så det är bara väntan.... väntan.
...när man ligger i sängen nedstoppad till hakan i sitt kalla rum och gråter tills man nästan inte kan andas, och somnar av utmattning flera timmar senare.
några mil ifrån, rätt så många och oändligt många just denna natten, ligger min Baby i ett rum som vi betalat 650:- för för natten, och som är 5 kvm stort, och kan inte heller sova.
och allt man vet är att tillsammans skulle man somna på 5 minuter, inte frysa mer, och inte jagas av alla nattens tankar. tillsammans finns bara det som är bra. tillsammans kan vi göra allt, och alla läskigheter krymper och blir stora som små russin och ungefär lika hotfulla.
men nu är hon i tyskland. och jag fryser i mitt rum och i mitt hjärta. kanske blir det mer blogg nu, för det gör så jävla ont och jag måste överleva.
...så lämnade jag henne på tåget, gick av vid min delstation och såg Henne åka vidare mot Arlanda där inne med tårar rinnande nedför hennes kinder. och "hon som inte gråter offentligt" stod där utanför, i mörkret på perrongen, och gjorde sig skyldig till höga snyftningar som ekade mellan husen...
nu är jag tillbaka i "min" stad som inte längre bär någon känsla av hem utan henne i den. mitt hjärta känns som en fisk som hamnat på land, och förtvivlat kippar efter andan, och försöker överleva, trots att det är så svårt...
jag måste ha henne här. och jag måste ha henne snart. för alltid. det är faktiskt jättejobbigt det här! jag behöver henne för att kunna andas. hjärtat brister mer och mer för varje gång vi säger good-bye. det känns som jag glömmer bort hur man gör när man ler utan henne.... men med henne vid min sida är varje stund ett "hemma" och ett leende........ i natt sover jag ensam...