and she didn't have a witty comeback to that one
igår fick jag ett samtal från den, som jag känner till (men jag känner inte till så där värst många iofs) äldsta levande släktingen i vår familj.
jag brukar vara rätt rädd när jag plockar upp telefonen och hör att det är hon...mest är jag rädd för att jag ska bli sittandes vid telefonen för alltid, alternativt tappa öronen, för jisses vad hon har missförstått det där med kommunikation!
damen brukar prata på i 120 från sekunden efter man har sagt "hej" och så lika plötsligt som det börjat tar det slut och hon säger "hejdå" och man hör ett klick och vet att man är fri.
igår så ringde hon och frågade om midsommar. fast samtalet egentligen, som vanligt handlade om pojkvänner...
ol' lady: såååå, ska du ut och dansa nu imorgon på midsommar?
jag: njae..jag ska faktiskt inte det i år för jag jobbar dagen efter..
ol' lady: jahaa....är du så lugn av dig då?
jag: *andas in och biter mig i tungan för jag inser att jag bör inte svara på den frågan...*
ol' lady: eller - du kanske har en fästman uppe i örebro?! är det så?? har du en fästman uppe i örebro som väntar på dig???? (det här samtalet har vi haft många gånger förut, och jag säger i regel "nej jag har ingen fästman i örebro". och hon berättar om alla sina fd fästmän)
jag: *suck*.... nej....jag har faktiskt ingen fästman i örebro (wtf - varför skulle jag Inte säga?!)...meeen...jag har faktiskt någonting annat någon annanstans....
ol'lady: jaha???? vaddå?
jag: jo jag har faktiskt en "fästmö" i tyskland....
ol' lady: *tyyyyyyyyyyyyyyystnad*......................en...en fästmö? en fästmö??? .....är du SÄKER?
jag: jo, jag är säker. en fästmö
ol' lady: *ännu tystare*...jaha...........har du aldrig haft en pojkvän då?
jag: jodå..men jag har givit upp det där nu
ol' lady:....jaha..............ja...ja det är ju bra att det är så öppet sånt där nu för tiden.....har du din mamma där?
jag: *fnittrar innombords tillsammans med mitt hjärta som börjar slå lite lugnare igen efter outningen för kvinnan som försökte slita ut mina örhängen när jag var sex år* nej, men du - jag ber att hon ringer dig sen. bubye - ha det fint!
kanske var det lite elakt att låta mamma få ta efterarbetet, och lite cred för "det är bra att det är så öppet nu för tiden" ska tanta allt ha! och det ska erkännas att jag var nervös värre - men aldrig har hon varit så tyst någonsin i hela sitt liv! och det var rätt skönt ska sägas, och ganska kul...jag tror aldrig hon varit speachless någonsin förut.
det är kul när man har impact on peoples behavior!
jag brukar vara rätt rädd när jag plockar upp telefonen och hör att det är hon...mest är jag rädd för att jag ska bli sittandes vid telefonen för alltid, alternativt tappa öronen, för jisses vad hon har missförstått det där med kommunikation!
damen brukar prata på i 120 från sekunden efter man har sagt "hej" och så lika plötsligt som det börjat tar det slut och hon säger "hejdå" och man hör ett klick och vet att man är fri.
igår så ringde hon och frågade om midsommar. fast samtalet egentligen, som vanligt handlade om pojkvänner...
ol' lady: såååå, ska du ut och dansa nu imorgon på midsommar?
jag: njae..jag ska faktiskt inte det i år för jag jobbar dagen efter..
ol' lady: jahaa....är du så lugn av dig då?
jag: *andas in och biter mig i tungan för jag inser att jag bör inte svara på den frågan...*
ol' lady: eller - du kanske har en fästman uppe i örebro?! är det så?? har du en fästman uppe i örebro som väntar på dig???? (det här samtalet har vi haft många gånger förut, och jag säger i regel "nej jag har ingen fästman i örebro". och hon berättar om alla sina fd fästmän)
jag: *suck*.... nej....jag har faktiskt ingen fästman i örebro (wtf - varför skulle jag Inte säga?!)...meeen...jag har faktiskt någonting annat någon annanstans....
ol'lady: jaha???? vaddå?
jag: jo jag har faktiskt en "fästmö" i tyskland....
ol' lady: *tyyyyyyyyyyyyyyystnad*......................en...en fästmö? en fästmö??? .....är du SÄKER?
jag: jo, jag är säker. en fästmö
ol' lady: *ännu tystare*...jaha...........har du aldrig haft en pojkvän då?
jag: jodå..men jag har givit upp det där nu
ol' lady:....jaha..............ja...ja det är ju bra att det är så öppet sånt där nu för tiden.....har du din mamma där?
jag: *fnittrar innombords tillsammans med mitt hjärta som börjar slå lite lugnare igen efter outningen för kvinnan som försökte slita ut mina örhängen när jag var sex år* nej, men du - jag ber att hon ringer dig sen. bubye - ha det fint!
kanske var det lite elakt att låta mamma få ta efterarbetet, och lite cred för "det är bra att det är så öppet nu för tiden" ska tanta allt ha! och det ska erkännas att jag var nervös värre - men aldrig har hon varit så tyst någonsin i hela sitt liv! och det var rätt skönt ska sägas, och ganska kul...jag tror aldrig hon varit speachless någonsin förut.
det är kul när man har impact on peoples behavior!
6 Comments:
haha, härligt! grattis :) jag måste säga att jag tycker hon tog det väldigt bra! förresten, hur går det för lillasystern och hennes tjej?
lillsyrran och tjejen hade ett dygn tillsammans i kärlek innan systra mi deklarerade i smyg för mig att hon blivit kär i killen igen och ville ge bort sin förlovningsring till MIN tjej istället.... oh the heartbreaker ;)
sånt e lika kul varje gång. man får fan komma ut varje dag.
10p till dig! om inte hundra!
haha. klockrent :P
Bra gjort! Själv har jag inga större förhoppningar till den äldre generationen i min släkt. Dvs min morfar. När han frågar om jag har någon fästman så svarar jag vänligt men bestämt nej, och överlägger inte att berätta om min febläss för andra kvinnor. Kanske när jag förlovat mig då, men det är väl ett antal år kvar tills dess... ;-)
Skicka en kommentar
<< Home