om du vill kan jag göra ett chi-square test på hur min irritation hänger ihop med dina dumma frågor?

man kan lätt tro att statistik är något spännande och lite gulligt när det handlar om saker med söta namn som Anova, chi-två och t-test.
men så är det inte...
det känns som att gå ifrån en vecka av intensivt tentaplugg efter varje lektion. snurrig, förvirrad och disorganiserad.
och man fattar verkligen - det gör man! tills någon (gärna samma någon) frågar samma fråga 3 gånger på raken, och man glömmer bort sin förståelse i ett myller av olika förklaringar. och då, då när man nästan kommer på sin tanke igen...då frågar någon igen.

helst ska man nog inte prata med mig, eller prata överhuvudtaget, när man gör sånt här. det är ungefär som att prata med mig en tidig morgon.
go away please!

förövrigt är jag lite orolig för just hur det ska bli i juni...
jag ska vara i tyskland då. och hennes chef tyckte så där i efterhand att hon skulle vara på jobbet tre av dagarna då. och hennes föräldrar tyckte att de vill inte ha någon ensam hemma i deras hus som de inte känner. och det kan man ju förstå. både chefen och föräldrarna.
det som jag inte riktigt förstår är hur jag kanske ska fördriva tiden (läs: överleva) ensam i en stad i sisådär en halv miljon-storleken mellan klockan kanske 6 på morgonen och 6 på kvällen i 3 dagar..
där oddsen för att hitta någon som snackar samma språk som jag inte är så där värst statistiskt sannolika.
och oddsen för att jag kommer gå vilse är oerhört statistiskt sannolika (med tanke på att jag går vilse på vilket Ikea som helst).

lite knepigt känns åxå att jag alldeles nyss, (innan jag visste), drömde att jag gick vilse i just denna staden en sommar och inte visste hur jag skulle hitta hem. den drömmen kom inte så där superlägligt kan man tänka. och så kan man hoppas att jag inte alls ärvt några intuitiva gener från min släkt av visa kvinnor...
och bara en sån sak som att jag typ gråter som en bebis för allt när jag är övertrött...

kan det inte finnas typ day-care för flickvänner på besök?

________________________________________
bonustillägg kan vara att jag just kom ut för nya, blonda, stylish-piffade ekonomistudentskan i korridoren. utan medföljande "ska-jag-ska-jag-inte" tankar, hjärtklappning eller lite lätt ångestpåslag och svettiga handflator.
och hon svarade helt naturligt och glatt!
så där som man svarar på vad som helst.
inte alls de där sekundrarna av tystnad av förvåning, lite krystad stämning eller någon annan mindre smidig pausmusik som t.ex. tydlig inre mental visualisering av sex eller dyl.
hon bara pratade på helt natureligt och glatt. och fan vad skönt det kändes!
jag utesluter inte helt att det kan ha påverkat hennes reaktion att jag hade min egentryckta homo-sweet-homo t-shirt under samtalets gång och att hon därmed var förberedd.
men det spelar faktiskt ingen roll